Det är TRE veckor sedan jag simmade! Två veckor sedan min kropp utsattes för svårare prövningar än hosta och långsamt hasande över golv och mark. Nu är det inte längre boppsarna som kommer först in i rummet utan putmagen. Suck. Men i kväll börjar det nygamla livet. Långsam, långsam simning i trång bassäng. Det kliar redan på armarna av tanken på alla människor jag måste dela vattnet med men det får gå. Det blir ingen simning på söndag för då är det tävling. Det är alltså i kväll som gäller. Och ja. Det känns lite läskigt.