Eller. Totaltrött fortare än väntat.

I dag har jag träffat min chef och pratat om nuläge och nästa termin. Ett bra och riktigt trevligt samtal. Efter det gick jag backen ner till skolan där jag är ombud utan att vara på plats. Även där blev det trevligt och konstruktivt.

Sedan var min tanke att jag skulle köra till husvagnen, ta med mig plattan och jobba därifrån den sista timmen. Men. Det gick inte. Rakt hem och krascha i soffan bara.

Nu snurrar ögonen och tankarna studsar utan att få fäste. Det är stört omöjligt att fokusera och jag kan inget annat göra än ta tag i lite enklare arbetsuppgifter och hoppas att telefonen inte ringer fler gånger. Jag tror att jag gav ett hyfsat klart intryck när jag nyss pratade med mannen till en sjuk medlem. Hoppas. Hoppas.