Det är skrämmande hur en sådan här natt kan ställa allt på ända. Hur stor betydelse medicinerna har. Och hur lätt hypomanin kan triggas. Det blev ingen sömn i förmiddags heller. Och nu. Känner jag hur den inre motorn drar igång. Hur jag blir rastlös och yr om vartannat.

Nu har vi badat i havet, Ville och jag. Det var magiskt skönt. Stilla och uppfriskande. Folktomt.

Snart kör vi hem för att ladda om. Simning och Malmöfestivalen med Thåström väntar. I morgon har jag sovmorgon.