Jag tog mig till jobbet. Hade trevligt och kände mig en smula behövd.

Nu har jag sovit bort matlagningen, ätit Billys med familjen (eller – jag drack äggmjölk och de åt pizza) och petat i mig en Oxascand. Allt enligt doktorns order.

I går kväll blev jag skönt luddig i tankarna, bomull lade sig över ångesten och Ville frågade Sten vad han gett mig. ”Hon är helt flummig, ju!”

Själv är jag redan rädd att bli beroende och fast i benso-missbruk. Men hon vet la vad hon pratar om, doktorn. Och lite ångestfri tid är jag fan värd.