I dag var den dag då jag skulle hinna i kapp mig själv och lite i omgivningen. Deklarera, betala räkningar, vika tvätt, städa sovrummet och byta lakan, yoga två pass, och så jobba så klart.

Men jag vaknade i natt med den värsta migränattacken på länge. Det är så det blir när stressen får andningspaus och livet ska hinnas i kapp. Så nu kurar jag bakom neddragna persienner. Lite får jag gjort eftersom det nästan är värst att bara vila, men sovrummet får förbli ostädat, kroppen får vänta på yogan och jobbet får bli gjort i små stycken.

Och ja, jag är fortfarande bitter över min lönesituation men så fort jag försöker hitta lösningar tar migränjävulen en extra svängom. Tjo!

Värst av allt – jag får inte njuta fredag. Det suger.