Kurar i vagnens mörker i dag. Det är skönare för ögonen att läsa jobb på skärmen när det inte är så ljust runt omkring. Men tre steg bort genom en öppen dörr når jag ljuset och sommaren. En blick bort ser jag blått hav, gröna växter och beigea kor. Några hundra steg bort når mina fötter sand och saltvatten. Jag har det bra och jag njuter.

Ville smorde just in sig med solkräm, tog en solstol i näven och vinkade glatt. ”Jag chillar på stranden ett tag!”

Snart kommer Olle, och jag längtar efter hans leende, hans gängliga kropp och hans kloka och mindre kloka tankar.

Fina grejjer, det här med säsongscamping.