Hon har rymt. Gräset var helt enkelt grönare på andra sidan.

När jag kom upp från mitt morgondopp stod hon där, mellan mig och husvagnen. Och jag stod mellan henne och kalvarna.

Hon är stor.

Jag undvek ögonkontakt och gick så lugnt jag kunde förbi henne. Lättad när jag hörde hur hon började mumsa av det gröna gräset.

Egentligen ville jag stanna och prata med henne en stund men jag vågade inte.