
Nyss uppstigen ur det stora blågrå. En stunds magi, helt befriad från ångest.
Det har i övrigt varit en tuff dag med mycket onödig oro. Jag har oroat mig mycket mer än vad Kalle gjort inför första skoldagen. Och nu fortsätter jag nojja över att han ska köra moped i morgon och att jag är inte hemma. Så onödigt men svårsläckt.
