Jag dricker kaffe på min lilla altan utanför husvagnen.

Tim Timmey har lämnat ett härligt avtryck på vad jag gissar är ett pumphus.

Naturen lämnar ett beständigt avtryck i min själ, min kropp.

En timme har jag ägnat åt att tömma skåp, bädda ur, torka av. Säsongen är slut och den har varit ljuvlig.

Återstår att diska, tömma toaletten, fortsätta tömma och torka ur skåp, kyl och frysfack. Mattorna ska skakas, dynor och golv dammsugas. Det kanske får vänta till fredag, jag har vilande migrän. På lördag tömmer jag ur det sista vattnet ur systemet, tömmer torrbollarna och säkrar allt löst som blir kvar i vagnen under vintern.

Klockan halv tio på lördag kör Sten in vagnen för vinterförvaring.

Melankoli, lite ångest och en stor längtan till nästa säsong. Om det blir någon, det vet vi inte än…

Men innan jag lämnar för kvällen ska jag leka delfin i svalt vatten. Så det så.

Uppdatering:

Det blev inget bad. Min vän kunde inte komma och jag är väl helt enkelt för det att bada när det inte finns en människa i sikte och migränen tar över mig.

Men. Det kommer en ny chans i morgon.