…och jag längtar efter att få känna glädje.

I väntan på psykiatrin (som skulle kalla mig i oktober-november) får jag ta medicineringen i egna händer. Från och med i morgon blir det ångestdämpande på kvällarna i en vecka. Och trots eksem som biverkning får jag nog öka dosen antidepressiva igen efter att jag drog ner den i höstas.

För det här. Är inget kul.