I kväll sitter jag ensam i husvagnen och längtar efter min familj. Och det är ganska skönt.

Efter att ha varvat jobb och städning hemma gick luften ur mig och jag kämpade med att hitta motivation att köra hit. Då ringde min fina kollega och vän. En timme senare fikade vi i förtältet. Ett bad och varsin fish ‘n’ chips och ännu ett par timmar med avslappnat småprat hann vi med innan hon körde hem.

Nu sitter jag framför Gift vid första ögonkastet USA och väntar in sommarnatten.

Livet är gott.