Sakta rör åskan sig åt mitt håll.

Jag vill åka hem men de klarar sig fint utan mig. Jag vill åka hem men jag har det fint här.

Jag behöver vara här nu. Jag behöver stanna här några nätter. Komma ner i varv. Inte bara vara trött, tröttare. Inte jaga sommarupplevelser. Inte jämföra mitt flöde med andras. Ge mig själv tid att höra min inre röst utan att den täcks av grå ångest.

Så jag stannar här, under mitt parasoll. Och väntar in åska eller kvällssol.