Två personer puffade mitt mående uppåt idag.

Först finaste linafrisören Lina med en timmes ompysslande och prat.

Och så småningom den varme, vackre Davor med gott humör och tålamod med vimsig tantiluttlina.

Men innan Davor kom in i mitt liv (ja, han har åkt vidare på större äventyr nu) så hann jag stanna och skita i ett dike, tråckla mig till Ford som var semesterstängt (om en inte ska köpa bil, försäljningen var ju öppen…), vidare ut ur Lund till Center Syd där jag bytte batteri i reservnyckeln som inte ville fungera ordentligt, köpa badlakan till solstolen och knäckebröd till kvällsmat.

När jag äntligen skulle köra till husvagnen igen kunde jag inte låsa upp bildörren. Inte på några villkor, trots nytt batteri. Förstod ju att det berodde på att andra nyckel ligger i bilen. Andades långsamt några gånger. Gick in på Center Syd igen. Ringde Assistansbolaget.

Kunde så följa Davors väg till parkeringen via en länk. Finfint. Hann köpa en islatte och gå på toan två gånger innan han var framme.

Lika frågande som jag till hur i hela friden jag lyckats tappa en nyckel och fyra personer inte kunnat hitta den kom han på att jag nog hade en nyckel i nyckeln (ja, den hade jag ju tittat på redan på Ford men inte lagt ihop ett och ett i vanlig ordning) och vi öppnade bildörren.

Med mitt vanliga pladder lyckades jag få Davor att stanna kvar tills jag kommt iväg.

Då startar biljäveln inte!

För den hittade INGEN nyckel att kommunicera med.

Efter några trötta suckar från oss båda sade Davor ”Har du någon påse i bilen som vi kan slänga allt skräp i?” (Hrm, skräp i bilen? Jag?)

Sagt och gjort. Vardagshjälten som rensar krockade bilar från farliga vägar började städa min bil.

När han fick något lurigt i blicken och frågade vad jag heter började hoppet om räddning tändas. ”Lina vad får jag om jag har nyckeln?” log han sedan och jag svarade glatt och en smula skamset ”En stor puss!”

En lång, innerlig kram och pusskalas på kinderna senare kunde han avsluta ärendet. Naturligtvis stannade han för att se mig köra iväg.

Tack Lina och Davor, ni räddade min dag.