Segt, segare, måndag

En timmes snooze krävdes innan jag kom ur sängen. Nu sitter jag med datorn i knät och har uppdaterat mig kring nyheter, mejl, tillbudsrapporter, annan mejl, protokoll, tredje mejl… Och när jag gör det så ser jag ett lätt hypoman Lina titta fram mellan raderna i det jag skrev i slutet av höstterminen. Fan. Det gör det knappast lättare att komma igång. Nu måste ju ångesten vridas runt ett par extra varv innan jag kan hitta fokus och arbetsglädje. Blä. Fortsätt läsa Segt, segare, måndag

Mulet

Sol i morse men jag välkomnar molnen. Mitt mående rullar långsamt i nerförsbacke. Inget fritt fall, ingen berg- och dalbana. Bara en stillsam nedåtgående spiral. Jag gör vad jag mäktar med för att hålla mig flytande.  Yoga på förmiddagen, god mat, bra filmer. För mycket choklad, för mycket vin, för mycket sömn. Önskar att det bara vore söndagsångest efter långledigt. Hoppas att det bara är det. Hoppas. Fortsätt läsa Mulet

2018

Jag är inte så glad i att summera livet årsvis. Men så här:  jag har inte varit sjukskriven på länge, sommaren var obehagligt torr men husvagn vid havet visade sig vara da shit för mig. Mina killar blir större, vackrare och klokare. Min man är fortfarande min trygga famn, min längtan, min kropps begär. Huset på åkern är mitt hem, vidderna min utsikt. På onsdag börjar mitt nya år. Då blir jag 47. Märkligt. Mäktigt. Men till dess – gott nytt 2019 fina du. Fortsätt läsa 2018