Lämna en kommentar

Vi har alla något att tampas med

bortommolnen

Nu har jag kämpat i snart en timme med att reda ut och hålla kvar tankar. Man kan tro att något stort är på gång men allt jag ska göra är att ta mig till Malmö för ett möte i morgon. Jag ska äntligen träffa min lilla grupp med ordförandekollegor för en stunds handledning. Det som får tankarna att fladdra är den till synes enkla resan dit. Jag hittar. Jag har kört samma sträcka ett otal gånger. Jag vet var jag ska parkera och jag vet ungefär hur lång tid det tar härifrån och dit. Det jag inte kan veta … Fortsätt läsa Vi har alla något att tampas med

Lämna en kommentar

Allt eller inget?

bortommolnen

Det händer att jag beskriver mig själv som en allt eller inget-person. Det händer att andra skrattande beskriver mig på samma sätt. Det händer att jag tycker om den tanken. Det händer att den tröttar ut mig. I dag erkänner jag mig så. Men jag kan se det. Och då blir det lättare att uthärda. Jag blev så ledsen i går när vi inte kunde vara kvar i husvagnen. När allergin vann över viljan. För min allt eller inget-person kunde inte se den sköna gråzonen. I dag har jag hittat den. Jag körde ut till havet. Jag stannade ett par … Fortsätt läsa Allt eller inget?

Lämna en kommentar

Ett klassiskt fall av det blir inte alltid som man tänkt sig

bortommolnen

Sitter i mitt sköna uterum och slickar såren. Det räckte inte med migrän. Min gräsallergi fick panik i den torra blåsten. Men värre – Villes allergi knockade honom helt. Tabletter, ögondroppar, nässprej – inget hjälpte. Så vi satte oss i bilen och körde hemåt. Olle puttrade iväg på mopeden, cool som få. Ville somnade i bilen och jag tvingades tvärnita på grusvägen för att kasta mig ut i diket med ett par servetter och en kass mage. Härligt! Ledsen Lina försöker låta bli att måla Fan på husvagnsväggen men just nu känns det väldigt trist. Fuck allergy. Fortsätt läsa Ett klassiskt fall av det blir inte alltid som man tänkt sig