Fy fan vad jag är stark

Tills för bara ett par år sedan hade ett rejält ryggskott varit den perfekta ursäkten för mig att skippa simningen. Men i dag, mina vänner, har jag simmat i femtio minuter trots värk och hugg. Långsamt, mjukt, snällt. Och nu kan jag med gott samvete och minskad smärta hålla fredagskväll. Heja mig! (Fiskade efter beröm av Mannen, fick ett Bra. Fiskade lite till, fick ett Bra! Mycket är han, men stor i orden kan ingen skylla honom för. Så. Jag får ge mig själv beröm. Tur att jag har en blogg.) Fortsätt läsa Fy fan vad jag är stark

En riktigt härlig dag för självömkan och pissigt humör

När jag vaknade med migrän även i dag valde jag att sjukskriva mig. Jobba i förskolan med migrän – nej. Efter en eländig morgon gick jag och lade mig igen. När jag vaknade var det dags för lite stillsam yoga. Med tisdagens ischias i färskt minne tog jag det väldigt försiktigt. Men inte tillräckligt. För plötsligt höggs ett hett svärd genom rygg, skinka och ben. Det tog sedan sin lilla tid att hitta en position möjlig att härda ut i där jag rasat ihop på yogamattan. Erfarenheten säger att mjuk, försiktig rörelse är bättre än panikartat stillasittande. Så jag lyckades … Fortsätt läsa En riktigt härlig dag för självömkan och pissigt humör

Men jag gör det. Jag tar mig ur sängen. Varje dag.

Årstidsrelaterad depressiv episod pga bipolär sjukdomTufft med allerginIschiasÅterkommande migränSvårt att få ordning på sömnenEksem i ansiktet pga medicinerFår inte ta andra smärtstillande än paracetamol pga övriga medicinerÅterkommande besök hos diverse läkare och habilitering, möten på skolan med sonen som inte heller mår braJul i antågande Nej. Jag menar inte att klaga. Inte heller söker jag sympati. Jag ger mig själv en klapp på axeln och ropar tyst Heja Lina! Fortsätt läsa Men jag gör det. Jag tar mig ur sängen. Varje dag.

Ischias

Jodå. Jag var alldeles stel när jag skulle yoga i morse och borde ha lyssnat på kroppen ännu bättre än jag gjorde. Det slutade med ischias. Jag fräser omkring mig, jag är ilsk och lättirriterad. Samtidigt är jag sin i bängen trött av smärtan. Smärtan som skjuter heta pilar genom rumpan. Smärtan som gör att jag ser stjärnor och glitter även där det inte finns. Smärtan som jag försöker döva med förbjuden Diklofenak. Det här. Är inte roligt. Fortsätt läsa Ischias