Lunch
När jag sovit bort det mesta av det halsonda tänkte jag käckt ”Jag kanske kan cykla några varv i alla fall.” Gick upp för trappan. Flåsade i tio minuter. Nu ska jag äta lunch i stället. Eller frukost, vilket man vill. 🙂 Fortsätt läsa Lunch
När jag sovit bort det mesta av det halsonda tänkte jag käckt ”Jag kanske kan cykla några varv i alla fall.” Gick upp för trappan. Flåsade i tio minuter. Nu ska jag äta lunch i stället. Eller frukost, vilket man vill. 🙂 Fortsätt läsa Lunch
Vart tog alla de här åren vägen? För mig har tiden gått fort. För dig har dagarna ibland varit alltför långa. Det är så mycket jag vill säga, så många råd jag vill ge dig. Men nu kommer den tid då allt jag redan lärt dig måste prövas utan mig. En sak kommer aldrig att ändras – jag är din krigare. Fortsätt läsa En evighet eller en kvart sedan
För sjutton år sedan väntade vi på Kalle. Vi väntade. Och väntade. Och vääääntade. Efter tre missfall var han extra efterlängtad och september var lika varm 1999 som den är i år. Efter tio dygn över tiden hade jag nästan gett upp hoppet om att på riktigt få en bebis. Tobias var här över helgen, och på söndagen spelade vi Monopol innan Sten körde hem honom till mamman. Jag minns att jag stod på stentrappan mot söder och tittade ut över landskapet den kvällen. Sten skulle jobba sju nätter med början på måndagskvällen. I den vackra septemberkvällen frågade jag universum … Fortsätt läsa Grattis på 17-års-dagen, finaste
Det blev mycket vila den här måndagen. Men inte mycket av någonting annat. Jag har diskat och fixat i ordning köksbordet med ny silvrig duk, nyputsade ljusstakar och fint lila ljus. Jag har sett en Harry Potter-film med Ville, packat in födelsedagspresenter och jag har jobbat lagom lite. I morgon hoppas jag ha bättre ork så det kan bli lite ordning på mig. Ett par timmar på expeditionen, lunch med kollega, lite mat-shopping, kvällssimning i överfull bassäng (Ville tränar) och födelsedagsfirande står på schemat. Kalle blir 17 år i morgon och hur det är möjligt väljer jag att inte tänka … Fortsätt läsa Nya tag i morgon?
Så bra att jag blev kvar i 1,5 timme. Trött Lina. Fortsätt läsa Jag passar bra här
Månen hänger gul över åkrarna. Jag mår skit. Ledsen, ledsen, ledsen och trött. Kraschad i skuggan av molnen. Fast det var väntat är det smärtsamt och tungt. Sorgen över att inte kunna leva mitt alldeles egna liv fullt ut rispar som ett törne över bröstet. Nu håller jag natt. Och hoppas på morgondagen. Fortsätt läsa Månsorg
”Får vi baka kladdkaka?””Diskar ni?””Nej, vi skiter i att baka.” Den här dagen har varit en dimma. Trots att jag sov till halv elva sov jag middag närmare en timme i eftermiddags. Till kvällsmat hittade jag stekta kycklinglårfiléer i frysen. Nu har jag hämtat Olle från konfirmationsläger där han varit som ungdomsledare. Gott att vara nära honom igen. I morgon blir det jobb hemifrån. Ett litet steg i taget efter två dygn med full fart. Det gäller bara att komma ihåg att små steg är bättre än inga steg alls… Fortsätt läsa Löven skiftar i färg nu
Än har jag inte tagit mig ur fåtöljen. Resväskan står full på köksbordet och disken rör sig inte ur fläcken. Ingen brådska. Dagen heter söndag. Fortsätt läsa Filtar in mig
Over and out. Jag höll hela vägen till sängen. Visserligen med hjälp av choklad den sista biten men ändå. Slocknade som en utblåst låga och sov långt in på förmiddagen. Nu har jag ont i halsen och värk i hela kroppen. Men det får det vara värt. Stockholm bor i mig ännu en stund. Fortsätt läsa Schack matt
Jippiiiiii! Fortsätt läsa Snart hemma