Lämna en kommentar

Och nu. En kopp te.

bortommolnen

   Ica. Kvällsmat? Gryta på högrev? Spaghetti och köttfärssås? Tacos! säger Olle och visar en förpackning med mjuka tortillabåtar. Tacos! säger vi andra och skickar Olle att hämta taco tubs medan vi tar köttfärs. Vidare genom butiken. Grönsaker, chili, passerade tomater. Ut på vägen igen. Mot Emmaus. Vid möllan kommer jag på att de mjuka båtarna inte finns med i påsen i bagaget. Olle hade lagt tillbaka dem i hyllan i tron att jag skulle ta dem. Jag tappade hjärnan. Så vi vände och körde tillbaka. Och Olle fick gå in och köpa en förpackning.   Igen. Ut på vägen. Mot … Fortsätt läsa Och nu. En kopp te.

Lämna en kommentar

Skål för en full dag

bortommolnen

Jag hann precis hälla upp ett kallt glas vitt och komma till punkten ”svimma i fåtöljen”  innan pappa ringde och meddelade att de är en kvart härifrån. Allt är i ordning och det enda måste jag har kvar är att laga kvällsmat. Just nu känns det som en omöjlighet, men med pappa som sällskap i köket, bör det fungera finfint. Sten har varit i Kristianstad och lämnat en massa saker till auktion. Det påminner mig om att vi nästa helg ska stå på loppis i Malmö och försöka bli av med lite leksaker och annat smått och gott. Det är … Fortsätt läsa Skål för en full dag

Lämna en kommentar

Ledig torsdag

bortommolnen

Jag försökte gå i ide. Det gick ganska bra, tycker jag. Sov till efter tolv och har precis avslutat frukosten. Kalle gick upp några minuter före mig och nu hänger han över köksbordet med huvudvärk. De små ligger i soffan och tittar på TV. Det ser ut som om de legat där länge och kommer att stanna där resten av dagen. För att vara helt ledig de här dagarna, har jag flyttat jobbtelefonen till en kollega och stängt ner Google Chrome där jag har mina jobbflikar. Det är redan en utmaning att inte titta in i mejlboxarna, men jag ska … Fortsätt läsa Ledig torsdag

Lämna en kommentar

Väck mig när lärkorna sjunger

bortommolnen

Efter två alldeles för långa arbetsdagar är jag helt färdig. Psyket är tänjt till bristningsgränsen och nu behöver jag tyst och tomt omkring mig. Då stannar ALLA TRE barn hemma från skolan. Den ene för att han skiter i livet (möjligen med en förkylning som inte ger synliga symptom…), den andre för att han är jätteförkyld och den tredje för att benen inte riktigt bär, även det pga förkylning. Jag orkar inte.Jag känner mig som en tämligen värdelös förälder.Men.Jag.Behöver.Vara.Ensam.Hemma. Eller. Jag behöver åtminstone få känna mig ledig och en smula fri. Men det är gräsligt svårt med dåligmammafilten över sig. … Fortsätt läsa Väck mig när lärkorna sjunger