Duschat, svettas, svettas, svettas. Luktar i alla fall hyfsat än så länge. Har precis hämtat Ville vid bussen och nu ska jag lämna honom ensam hemma. Hoppas han myser och har det bra. Själv ska jag på samverkansmöte och svettas floder, sedan blir det familjekväll på jobbet. Länge leve näsdukar! (Svettorkare) Fortsätt läsa Svett
Den här rabatten har vi lagt sammanlagt noll minuter på i år. Det gör den extra vacker i mina ögon. Fortsätt läsa Trädgårdslättja
God grant me the serenity to accept the things I cannot change,Courage to change the things I can,And wisdom to know the difference. Många, långa är de böner jag ber. Alla börjar de med bönen om sinnesro. Alltid på engelska, ofta upprepad ett flertal gånger. Ibland stannar min bön där, andra gånger blir det en monolog med gud som evenuell åhörare -ordlös eller med väl valda tankar, ibland ett inre samtal med Susan, också det på engelska. Sedan avslutar jag med bönen om sinnesro, mitt mantra. God grant me the serenity to accept the things I cannot change,Courage to change … Fortsätt läsa En bön om sinnesro
Rabarberpajen stod i ugnen. Grannarna skulle komma klockan sex, men de var lite sena. Kalle var tjugo månader och vi hade bestämt med farmor att hon skulle ta hand om honom när det var dags för lillebror (nej, vi visste inte säkert att det var en pojke vi väntade, men med Sten som pappa kan man vara ganska säker på det) att komma till världen. Min stora mage kändes precis som vanligt, trots att det var ett par dagar efter beräknat datum och när grannarna kom gående längs vägen såg vi fram emot en trevlig kväll tillsammans. Ett snabbt toabesök … Fortsätt läsa När Olle kom till jorden, det var i maj när göken gol
Pappa har stekt pannkakor till frukost. I kväll blir det hämtpizza framför Hobbit på tv:n enligt önskemål. Fler presenter blir det också. 🙂 Ha nu en härlig dag i skolan, så ses vi senare! Jag älskar dig mer än du tror är möjligt. Fortsätt läsa Grattis Olle 13 år
Än en gång sitter jag här och är tacksam för att jag har mina mediciner. Ibland känns det läskigt att peta i sig både det ena och andra. Biverkningarna är ganska många, och kollen av mina njurar är noggrann. Men utan mitt litium skulle jag nog inte fungera som mamma. Kanske skulle jag kunna jobba i perioder, kanske kunde jag vara en fru att stå ut med. Men för att jag ska fungera som mamma är nog medsen nödvändiga. Idag svänger mitt humör på ett sätt som är jobbigt. Jobbigt för mig. Jobbigt för min familj. Jobbigt, men inte outhärdligt. … Fortsätt läsa En smula förvirrad
Kroppen är seg efter två timmar i drömlandet. Jag har hämtat Olle och Ville vid bussen, kört hem, pratat om dagen, planerat veckan. Solen kallar på mig och jag tar strumpor och skor på fötterna, en tunn löparjacka runt midjan och Storytel i öronen. Långsamt börjar jag promenaden omsluten av den tungt doftande rapsen. Grusets knastrande känns upp genom benen i hela kroppen. När jag kommer ut på stora vägen (smal grusväg) ökar jag takten. Här är utsikten alldeles fantastisk. Mil efter mil av skånsk skönhet. Böljande, grönt, gult, blå himmel, moln på horisonten. En sval vind smeker förbi mig … Fortsätt läsa Eftermiddagspromenad
Mitt kontrollbehov ökar i takt med att mitt mående försämras. Så egentligen borde jag noggrant gå igenom veckan i kalendern, men jag har en känsla av att det just i dag skulle kännas väldigt överväldigande så jag hoppar över det. Jag vet att i dag har jag inget särskilt inplanerat. Jobba mina fyra timmar (inga möten, inga samtal), hem och sova, hämta barn, vila. Ja. Det mäktar jag med. Förhoppningsvis. Fortsätt läsa Måndag v 21
Gästerna har åkt hem. Diskmaskinen har diskat en omgång. Vi har ätit en smula kvällsmat. Nu varvar vi ner framför diverse skärmar. För mig går det så där. Svår klåda i hela ansiktet och hårbottnen. Värst är det i näsan som är alldeles varm och illröd. Har tagit en extra allergitablett och sprejat näsan med trippla doser. Klöser mig i ansiktet, försöker amputera näsan och river mig i håret. Dammtorkning, dammsugning och en nyklippt gräsmatta har bidragit till denna överdos av allergi. Väntar en stund till i hopp om att tabletten ska kicka in. Om den inte hjälper blir det … Fortsätt läsa Färdigkalasat
Hur det gick till, vete 17, men nu är vi redo för kalas. Alla är finklädda, några nyduschade, ingen skriker, svär eller muttrar. Pajerna doftar ljuvligt, regnet smattrar mot uterumstaket och rummet är fyllt av tända ljus. Myskalas. Fortsätt läsa Kalasdags
