Daghemmet Nyckelpigan I

Mitt dagis låg i en gammal villa i slutet på en liten gata. Vid vändplanen slutade himlabacken. De första åren jag gick på dagis (ja, dagis – förskolan var inte uppfunnen), vågade jag bara åka halva backen ner med pulka. Längst upp gick järnvägen till Electrolux. När vi gungade skallade ropet ”Heja tåget! Heja tåget!” när vagnarna tuffade förbi i sakta mak. Granne med dagiset låg ett stort trähus med trädgård i sluttningen ner från järnvägen. I ett av fruktträden hängde en gunga. I den gungan satt en ensam flicka och såg längtansfyllt på vår gemenskap, medan vi, eller i … Fortsätt läsa Daghemmet Nyckelpigan I

#tgif, ett tämligen ointressant dagboksinlägg

Då var vi här igen. Veckans sista arbetsdag. För mig har det varit en tuff vecka med alldeles för mycket inplanerat. Då blir helgen desto viktigare, och den är än så länge orörd. Discokungen ska iväg i kväll, men Sten tar körningen (tack!). Kalle stannar i byn och lan:ar sig genom natten.Kanske blir hjulen bytta på bilen i helgen.Kanske blir penséerna planterade.Kanske blir badrumsdörren målad. Kanske blir det god, omsorgsfullt lagat mat.Kanske inte.Jag börjar fredagen med planering med kollegorna på avdelningen.Efter det – viiiila på soffan. (Här måste jag tillägga att den sista boken med Harry Hole inte fastnar i … Fortsätt läsa #tgif, ett tämligen ointressant dagboksinlägg

Lat förmiddag

Självkänslan är inte på topp, men vila är jag i alla fall bra på. Låg kvar i sängen till halv tio och sedan dess har jag mest suttit här i min fåtölj och slappat. Kanske blir det en liten tupplur på soffan innan det är dags att köra till jobbet.Funderar kring Villes födelsedag och påsken. Min mamma brukar komma hit, så påskfirandet är för oss alla förknippat med hennes och H´s besök. Det blir annorlunda i år, dels för att de inte kommer ner förrän till valborg och dels för att Villes födelsedag hamnat på långfredagen. Kanske bjuder vi hit … Fortsätt läsa Lat förmiddag

Allt mörker är inte vilsamt

En vissen Lina är inte lika vacker som en vissen tulpan.  I dag har jag legat i orörlig fosterställning i närmare två timmar. Trygg under mitt täcke. Ensam. Fast i min kropp. Jag kunde inte avsluta en enda tanke. Kunde inte somna. Inte vara vaken. Fast i min hjärna. Min tanke ett isblock. Min tanke ett isblock, men i min kropp ett minne.Minnet av den första kraftiga panikångestattacken. Sportlov 2010. Torsdag förmiddag. Hela familjen hemma. Bowling inplanerat på eftermiddagen.Minnet av hur jag tog mig till sovrummet. Stängde dörren i ett fåfängt hopp att inte skrämma barnen.Ljuden som kom ur min … Fortsätt läsa Allt mörker är inte vilsamt

Länge leve nätshopping!

Det här med shopping…En hypoman Lina kan glatt spendera pengar till höger och vänster.En deprimerad Lina kan knappt köpa mjölk i den minsta mataffären.Stora supermarkets och helvetet GeKås är helt uteslutet för det mesta. Det stavas panikångestattacker med hyperventilerande pauser på någon pall bland gummistövlarna och i flykt lämnade kundvagnar.En medicinerad, låg Lina klarar att handla mat på lagom lilla ICA i byn. Hon klarar en tur i det lagom lilla Nova Lund eller en promenad in och ut ur butiker i någon stad i stilla mak. Och bäst av allt. När det vankas jul och födelsedagar klarar en medicinerad, … Fortsätt läsa Länge leve nätshopping!

Onsdag v 15

Trots dyster himmel var det ljust när jag kom ner kvart över sex i morse. Regntungt och blåsigt men med en söt smak av vår. På bordet på bron står en låda med 24 penséer i olika lila och vita nyanser och väntar på att planteras. I dag är det fackligt arbete och veckans enda stillsamma eftermiddag. Törs jag hoppas på en lugnare tonåring i dag? Nyser, snyter mig, förbannar polleneländet och bestämmer mig för att medvetet ta en timme i taget i dag..Ha en bra dag mitt i veckan och titta hur fint klippt jag är är. 🙂 Fortsätt läsa Onsdag v 15

Stäng av mig.

Gråten i halsen efter en trött måndag. Sovit gott i natt. Sov middag efter jobbet. Ändå. Är jag så trött att tårarna tränger sig på. Det räcker tydligen med ett litet föräldramöte för att jag ska klappa ihop. I morgon väntar hårklippning och ombudsmöte. Båda aktiviteterna är saker jag gillar, men hur ska jag hålla? Sedan fortsätter veckan med en vanlig onsdag, efter det en torsdag med jobb på kvällen i stället för på förmiddagen. Hur var det nu med vilan? Om tårarna trillar redan nu… Fortsätt läsa Stäng av mig.

Det går…så där.

Jag blev så glad när jag upptäckte att vattenkokaren inte läckte värre än att jag kunde åtgärda det. Tänkte att nu får stavmixern hålla ut ett tag till. Så i dag lämnade äggkokaren in sin avskedsansökan. Livet med lchf blir ack så mycket lättare med en äggkokare, så nu får jag kanske köpa den där stavmixern ändå…? Tänker att om jag bara köper en äggkokare, så kan man väl ge sig den på att mixern självdör bara för att jävlas. Och så måste jag ta tag i Villes födelsedag. Ska jag hinna få hem saker från nätet så är det … Fortsätt läsa Det går…så där.