Daghemmet Nyckelpigan I
Mitt dagis låg i en gammal villa i slutet på en liten gata. Vid vändplanen slutade himlabacken. De första åren jag gick på dagis (ja, dagis – förskolan var inte uppfunnen), vågade jag bara åka halva backen ner med pulka. Längst upp gick järnvägen till Electrolux. När vi gungade skallade ropet ”Heja tåget! Heja tåget!” när vagnarna tuffade förbi i sakta mak. Granne med dagiset låg ett stort trähus med trädgård i sluttningen ner från järnvägen. I ett av fruktträden hängde en gunga. I den gungan satt en ensam flicka och såg längtansfyllt på vår gemenskap, medan vi, eller i … Fortsätt läsa Daghemmet Nyckelpigan I
