Messade byggaren i morse:Hej. Rävetofta här. När kan vi vänta oss fart igen? Fyra veckor har passerat. Lina”En halvtimme senare ringde han tillbaka med beskedet att de ska se till att vara färdiga före helgen. Det tror jag när jag ser det, men det bör väl inte dröja alltför länge innan vi kan flytta in i badrummet. 🙂 Fortsätt läsa Först ett positivt inlägg 🙂
Försöker hitta glädjen igen, men när jag väl fått fatt i ett tillhygge jag kan använda i slaget mot mig själv så är det svårt att släppa taget om det. Fortsätt läsa Bortsjabblad glädje
And now the torchAnd shadows leadWere it not so black and not so hard to seeHow can it help you when you don’t know what you needHow can anybody set you free? https://youtube.googleapis.com/v/4t5cWDb-AQA&source=uds Basen spelar på mina strängar. Minnena tröstar. Jag är densamma. Jag har bara levt längre nu. Sveper in hela rummet och mig själv. Mår en smula bättre. Fortsätt läsa Inte lika ensam längre
Sovmorgon. Ett tomt, tyst, stilla hus. En traktor på åkern utanför. Ett tryggt brummande. Ett löfte om varmare tider. Den sköna ensamheten innan det är dags att köra till jobbet.Fina förutsättningar för en bra start på dagen. Ett hopp om att mörkret flytt och glädjen ges plats att flytta in. Obehagliga drömmar. Som dimma i blicken. Värkande kropp i stelnade ställningar. Ensamheten som en kall, oönskad filt som bevarar det onda. Den här dagen vill jag inte ha. Fortsätt läsa Är det okej om jag hoppar över den här dagen?
En härlig promenad i söt, vårljummen luft. Sol, lärkor och i vägrenen tussilago. Min äldste son intill mig. Ett helt vanligt underbart samtal i takt med grusvägens knastrande. I stunden mår jag bra. I stunden vill jag stanna. För nu när stunden är över, kommer det smygande. En obehaglig blandning av mörker och ångest. Som om livet inte får vara för vackert. En klump i halsen som ingen kärlek lyckas smälta. Och varje gång det blir så här, så tror jag att jag kan fly undan. Gömma mig. Dra täcket över huvudet och hålla demonerna borta. Men så fungerar det … Fortsätt läsa Varning för mörker
Å, vad jag längtar efter min familj! Utan att något särskilt egentligen har hänt, känns världen plötsligt kallare. Liten Lina blev ensam. Ensam och ledsen. Så skönt att veta att det är högst tillfälligt. Snart är de här och fyller livet med liv igen, mina fina killar. Föräldramöte på kortis och fotbollsträning i kväll. Föräldramöte på högstadiet i morgon kväll och fotboll igen på torsdag. Jag tar kvällens pass, så får Sten ta morgondagen. Torsdagen kanske vi delar på. Den här veckan har inte börjat riktigt bra. Nu hoppas jag på en vändning. För att hjälpa till på traven startar … Fortsätt läsa Kall måndag
Sten – min själs älskade, min kropps hetaste längtan, min famn, min stillhet, vatten på min eld, balans, min utmaning, mitt hemLundell – ordens hjälte, en evig förälskelse, fjortisdrömmar efter fyrtio, orden som bjuder en hemkomst, trygghet och styrka att gå vidareWinnerbäck – mina minnens Linköping, tankar som går rakt in genom skyddsmurarna, moll och poesiKallentoft – mina minnens Linköping och den brutna Malin Fors som står upp trots allt, det vackra, smygande språket där jag känner igen mina egna ordTheorin – det karga, hårda, oförlåtande öländska landskapetHole – den tillfällige romansen – okuvlig, trasig, granithård och förlåtande ömThåström – … Fortsätt läsa Männen i mitt liv
Finaste fotbollskillen är nöjd med morgonens träningsmatch, de vann med 4-3 mot Häljarp. En av lagkompisarna följde med oss hem och nu varvar de Minecraft med fotboll i trädgården.Jag har bakat blåbärspajer till oss alla, vi har fikat, jag har druckit gokaffe, slumrat en stund på soffan, läst lite i min bok, bloggat lite. Sten städar sin bil och laddar den med vårens tillbehör. Många fönster som ska putsas när solen tittar in. Men nu ska jag nog påminna honom om att han ska hämta Kalle. Längtar efter en kallekram och njuter av en lugn söndag. Fortsätt läsa Söndag v 12
När jag började lärarutbildningen växte staden. Nya platser att utforska, nya vänner, nytt sinne. De åren var de mest vuxna hittills i mitt liv. Jag var inte med på några av alla fester som erbjöds, jag gick på varenda föreläsning och lektion, blev godkänd på varenda tenta och jag hade matlåda med att värma på lunchen. Det mest äventyrliga jag hittade på var väl att gå till Hamlet och äta stekt fläsk eller hoppa över lunchen och ta en stor mjukglass på Gyllentorget i stället.Platser som blev viktiga i tillvaron var Abiskorondellen (uttalas abbísko med betoning på i) där närmaste … Fortsätt läsa Linköping III
I tonåren byttes barndomens restaurang Hamlet mot puben Hamlet. Och senare, när jag läste till lärare, lunchhaket Hamlet där man kunde äta stekt fläsk med löksås mellan föreläsningarna. I tonåren var det inte längre en färd i baksätet på den trygga familjebilen som tog mig till staden. Det var buss 520 över Borensberg eller den sega 620 via Fornåsa. Senare kom den efterlängtade 52:an, expressbussen, men det var först när jag pluggat något år. 520 tog 50 minuter, 620 tog 70. Stor skillnad.I de tidiga tonåren tog jag bussen ensam eller tillsammans med kompisar för att gå på stan. Handla … Fortsätt läsa Linköping II
