Jag längtar till havet. Jag vill gå med bara fötter bland sand och musselskal. Jag vill guppa stilla på rygg eller tjutande kasta mig i vågor. Jag vill få salt i håret och drömma mig bort i den spikraka horisonten. Det är nog dags för en utflykt. Fortsätt läsa Ta mig till havet, eller så åker jag själv
Ibland kan en billig bukett från ICA lysa upp en hel vecka. Fortsätt läsa Dagens
Veckans bilder på tulpanbuketten är tagna med mobilkameran och helt oredigerade, förutom den här som jag beskurit. I dag sitter förkylningen i bihålorna. Ont i halva ansiktet, käken och huvudet. Vill inte stå utomhus i två timmar i det här skicket, så Sten får köra Ville till samlingen och sedan får jag köra in till matchen börjar. På det sättet får jag se matchen, och behöver bara vara ute i en dryg timme. Men först ska badrummet städas och efterrätt bakas. Fortsätt läsa Dagens från tulpanbuketten
Ett år av mitt liv ligger här i bloggen. Ett år mitt i vardag, familj, jobb, bipolär sjukdom, kärlek, mat, bilder, vänskap, motionerande, semester… Ett år som jag valt att dela med dig. Som du valt att dela med mig. Just i dag skiner solen. Just i dag är jag gråtfärdigt trött. Februari har den effekten på mig. Tack för ditt sällskap under en fyrtiotredjedel av mitt liv. Fortsätt läsa En fyrtiotredjedel av mitt liv
Det här är Dusty. För sju år sedan kände vi varandra. Då tyckte hon inte om mig. Den enda uppmärksamhet jag förtjänade var när hon nafsade mig i hasorna för att valla bort mig från hennes gård. I dag har hon lett mig på promenad längs snöiga vägar. När vi gått respektfulla fyra kilometer (damen är inte purung längre) bad jag henne gå hem. Fick en puss på handen och en förstulen blick innan hon vände om och lufsade hem. Om det inte vore för min sjukersättning hade jag aldrig orkat klä mig för en stavpromenad i halka … Fortsätt läsa Fint sällskap i gnistrande snö
När dörren till trappan där jag brukar stå och fånga morgonen är igentejpad pga vinter och inget av de två alarmen på mobilen gått igång får man fotografera genom fönstret. När inget av de två alarmen på mobilen gått igång får man vara glad att man vaknade ändå. När inget av de två alarmen på mobilen gått igång missar man sin morgonträning och får stressa i sig frukosten. När inget av de två alarmen på mobilen gått igång kan man bli rubbad i sina cirklar, stressad och trumpen. Fortsätt läsa Annorlunda morgon
Han blev så glad när jag sade att jag skulle titta på träningen i dag. Olle följde med och vi handlade mat innan vi gick till den fulaste båghall jag någonsin sett. Den unkna mögellukten blandas med årtionden av svett och det är knappt jag står ut med ljudet av gympaskor mot golvet. Men så ser jag honom. En liten, blond kille i vit tröja, svarta shorts och gröna fotbollsstrumpor. Han är det finaste jag någonsin sett på golvet av en båghall. Det är träningsmatch och jag försöker följa matchen men ser bara honom. Den enorma lycka det innebär … Fortsätt läsa Kväll i båghall
Vackert och förrädiskt. Har kört till bussen och vägarna kräver dubbar på däcken. Jotuns däck har inga dubbar. Första vintern någonsin som jag kör odubbat, men däcken följde med när jag köpte bilen och jag tänker att kan jag spara in de tusenlapparna, så är det finfint. Med andra ord så smyger jag fram på vägarna i dag. Så här dags brukar det var lite trafik mellan Rävetofta och Knutstorp, så det ska nog gå bra. Kalle är i skolan, men messar att han glömt bälte och tappar byxorna. Inte lätt att vara Kalle. Jag hejar på honom i … Fortsätt läsa Måndag, minsann
Kalle och Lina på promenad. Fina grejjer! Kalle får inte vara med på bloggbild, men vi har skickat en bild på oss båda till mormor och morfar så de får se hur snygga vi är i våra nya brillor. Efter 2,5 km i lite för blåsigt väder är det nu gudaskönt att luta sig tillbaka i fåtöljen igen. Ett litet sting i mammasamvetet, bara – Ville vill så gärna till kompis men varken Sten eller jag mäktar med att köra till byn. Ibland är det tufft att bo på landet. Fortsätt läsa Söndagspromenad
Solpuss - bortom molnen 