Söndagsflykt
När verklighetens verkan blir för stor, kostar för mycket.Flyr jag.In i Skyrim.Med Lars Winnerbäck som sällskap. Fortsätt läsa Söndagsflykt
Etikett: bipolär
Söndag med vila och ångest i salig blandning
Tokstressad på fredag, effektiv men trött på lördag. Yoga och mycket sömn på söndag. Det får gärna vara ett recept på framgång. Nästa vecka är så fullklottrad att jag inte orkar titta längre än till psykiatribesöket i morgon bitti. Den här gräsliga stresskänsligheten tog mig på sängen. Efter den här fantastiska vilosommaren med laddning av batterierna nästan var dag trodde jag mig vara klar och väl förberedd för fyra timmar om dagen. Nåväl. Jag återhämtar mig mycket fortare i alla fall. Får vara glad för det lilla. Tanken att inte jobba fullt skrämmer mig mer än något annat. Hela hösten … Fortsätt läsa Söndag med vila och ångest i salig blandning
Linas lyckosommar fortsätter
Tack för ännu en fantastisk kväll, Ville och Olle. Thåström bjöd på suggestiv magi och jag är Happy Lina. Nu har jag svalt Lithionit, Seroquel, Cetrizin, magnesium och Sobril. Nu jävlar ska här sovas till regnsmatter i husvagnen. Fortsätt läsa Linas lyckosommar fortsätter
Det finns en anledning att psykiatrin alltid frågar om jag sover bra
Det är skrämmande hur en sådan här natt kan ställa allt på ända. Hur stor betydelse medicinerna har. Och hur lätt hypomanin kan triggas. Det blev ingen sömn i förmiddags heller. Och nu. Känner jag hur den inre motorn drar igång. Hur jag blir rastlös och yr om vartannat. Nu har vi badat i havet, Ville och jag. Det var magiskt skönt. Stilla och uppfriskande. Folktomt. Snart kör vi hem för att ladda om. Simning och Malmöfestivalen med Thåström väntar. I morgon har jag sovmorgon. Fortsätt läsa Det finns en anledning att psykiatrin alltid frågar om jag sover bra
En grå morgon vid sundet
Efter en riktigt tuff natt sjukskrev jag mig och kröp ner under täcket igen. Jag glömde mina mediciner hemma i går men kom inte på det förrän vid läggdags. Tänkte ”jag tar en Sobril om jag inte somnar”. Men somnade gjorde jag. Sov sött till elva. Och när jag väl insett att jag inte skulle somna om var det för sent för Sobril. Jag skulle ju ta mig upp på morgonen också… Så här ligger jag nu och hoppas på en ny chans till sömn. Ångesten som obönhörligt växer i takt med sömnlösheten har morgonregnet löst upp en smula. Förskolan … Fortsätt läsa En grå morgon vid sundet
Bakis utan alkoholintag
Jag ägnade hela gårdagen åt att förbereda mig för midsommarfirandet. Det gav resultat. Jag var fullt närvarande, social och, tror jag, trevlig och glatt leende. Vi körde hem redan någon gång efter elva och jag kom i säng runt halv ett. I dag ligger jag utslagen på uterumssoffan trots att jag sov till efter elva. Trött, hålögd, matt, tom, tömd. Fortsätt läsa Bakis utan alkoholintag
Glad midsommar? Kanske senare
…men jag jobbar hårt på det! En stunds stående yoga på stranden. Tältpinnar, snören, rör som ska fästas mot vagnen. Lina kan. Pappa ringde. Mamma ringde. Tupplur i gungande vagn. Vågorna rullar och vid bryggan är vattnet svart av tång. Inget bad. Det gör mig rastlös. Nu sitter jag och blickar ut över det vackra. Islatte och chokladpralin. Podd och korsord. Fortsätt läsa Glad midsommar? Kanske senare
Glad midsommar? Inte än.
Jag måste vara ensam. Jag behöver en kram. Jag behöver en till. Jag vill inte vara ensam. Jag vill ha min familj runt mig. Jag vill pussas. Jag vill skratta. Jag måste. Vara. Ensam. Tårar behöver rinna. Ångest måste lösas upp. Jag orkar inte ångesten. Den styr och tar över. Den ska kvävas. Av kärlek, av kramar. Av ensamhet och tårar. Fortsätt läsa Glad midsommar? Inte än.
Konfirmationen var fin
Vi satt längst fram i kyrkan och jag kunde låtsas att det inte var så många där. Men när det blev dags för kalas så tog den slut. Den sociala energin. Så Ville och jag körde dit, lämnade paket, kramades runt och körde sedan hem. Utan att kalasa. Nu har jag sovit. Livet. Fortsätt läsa Konfirmationen var fin
Snart fyra veckor med hel halvtid
Jo, det går bra att jobba fyra timmar om dagen. Men jisses vad lite tid jag har till annat! När jag har vilat och vilat och vilat lite till måste jag ha sovmorgon. Mycket tid går åt till att stirra tomt framför mig, antingen på en skärm eller rakt ut i det gröna. Och så all tid som går åt till oro och ren helvetesångest… Hjärnan fungerar sämre igen och magen strular mer än önskvärt. Så allt det där andra – städa, diska, handla mat, laga mat, fixa tider och boka möten med Kalle, få tonårssönerna att hålla lite ordning, … Fortsätt läsa Snart fyra veckor med hel halvtid
Solpuss - bortom molnen 