Etikett: bipolär

Lämna en kommentar

I dag går min sjukskrivning ut

bortommolnen

Och efter en hel del tjatande på psykiatrin har jag fått en läkartid på tisdag. Tills dess låtsas jag som om allt är som vanligt. FK har inte hörts av och jag har inga planer på att kontakta dem. Vill de ha mig i arbete fullt ut får de själva ta initiativ. Men det är nog så att ångestklumpen i halsen kommer av oro för framtiden. Samma oro igen och igen. För det är på håret att jag klarar av mina tre timmar om dagen med den stora flexibilitet och frihet mitt jobb bjuder på nu. Med tjugo timmar i … Fortsätt läsa I dag går min sjukskrivning ut

Lämna en kommentar

Men jag trivs här, i gråskalan

bortommolnen

När jag läser igenom lite av det jag skrivit om månaderna i mani så spritter de till i mig. Resterna av den vilda, fria kvinnan med glöd i blicken och brinnande kol under de bara fotsulorna. Hon om så självklart tog för sig av livets varje andetag. Hon som dansade barfota på Stockholm Water Festival och badade naken i sjön intill radhusområdet. Hon som sov på solvarma klippor på Djurgården och vakade in morgonen på en träbänk på Centralen med en röd ros i famnen och huvudet i knät på en övervintrad gotare från Göteborg. Hon som drack män och … Fortsätt läsa Men jag trivs här, i gråskalan

Lämna en kommentar

Tyst är det aldrig

bortommolnen

Jag tänkte skriva. Det är tyst i mitt huvud. Men. Tyst är det inte. Tyst är det aldrig. Det som är. I kväll. Är vitt brus. Tankar som inte hittar fram. Ord som försvinner. Dimma och ensamhet. För jag blir så ensam. När mina tankar sviker. När orden lämnar. När jag försöker lyssna. Hör jag inget. När jag inte vill. Höra. Tar ångesten sig ton. Och den. Orkar jag inte med. Så här sitter jag. Och orkar inte med. Korta stunder kan jag gömma mig i musiken. I natt. Blir musiken min vän. I ensamheten. Där inne. I mitt huvud. Fortsätt läsa Tyst är det aldrig

Lämna en kommentar

Spretande förmiddagstankar

bortommolnen

Jag mår så satans illa av min frukost nu för tiden. Blärk. Envis som jag är vill jag inte äta något annat eftersom mättnaden varar så länge och hjälper mig att hålla mig ifrån kolhydrater under dagen. Men. Så här kan jag ju inte ha det. För börja modifiera receptet och se vad som kan funka. Nu ska jag köra till Lomma för att träffa världens härligaste frisör. Sedan blir det lunch på Nova, samverkansmöte, jobb på expeditionen (Ville kommer efter skolan och får hjälpa till), hämta Olle i Teckomatorp. Klok som jag är började jag morgonen med ett kort … Fortsätt läsa Spretande förmiddagstankar

Lämna en kommentar

Liv som ska levas

bortommolnen

I dag fick min kropp vila efter en vecka med mycket aktivitet. Det var säkert bra men fy bubblan vad trött jag är nu! Trots att jag fick sova till efter åtta. Trots att jag sovit en halvtimme på soffan. Trots att jag fått små doser frisk luft. Trots att jag ätit lagom mycket. Just nu känns det som om jag måste sova i en vecka för att orka resa mig på riktigt igen. Men veckan är full med liv som ska levas. Människor, möten, hårklippning, utbildning, jobb i barngrupp, arbetsplatsbesök, familj, matlagning, disk, simning, yoga, omklädningsrum… Ja. Liv som … Fortsätt läsa Liv som ska levas

Lämna en kommentar

Måndagsblues?

bortommolnen

Det svajar nu, mitt mående. Inte att förundras över, dock, vintern har ju inte börjat än och den eviga hösten kan väl knäcka vem som helst. Planerna för sommaren behöver snickras men det är svårt att föreställa sig en tid där livet levs i ett uterum och man kan bada långa stunder i havet. Så vi kommer oss inte riktigt för. Inte heller räkningarna kommer jag mig för att fixa. Nej. Jag tar mig en stillsam kväll, lyssnandes på vinden. I morgon krävs det mer av mig. Fortsätt läsa Måndagsblues?

Lämna en kommentar

Social fobi

bortommolnen

I dag är det lite darrigt. Jag känner mig folkskygg och otrygg. Kunde jobba hemifrån och fick mycket gjort. Så skönt att kunna vika tvätt och diska i pauserna från tangentbord och skärm. Men skönast – att inte träffa folk. Om några minuter ska vi köra till simningen. Folk. Mycket folk. Trångt i bassängen eftersom det är hyfsat tätt inpå nyårslöften och nyköpta säsongsbiljetter. Och eftersom jag oftast är en pratglad typ så är det svårt att gömma sig i ett hörn av omklädningsrummet. Vi är ju några stammisar som simmar samma tid. Nåväl. Efter simningen tänkte jag utsätta mig … Fortsätt läsa Social fobi