Jävla skit
Det hopar sig på jobbet. Som vanligt – allt eller inget. Nu är det allt.Det är tufft här hemma.Det är oktober och mitt psyke vill gå i ide. Så jag säger till Sten.Jag kan känna i kroppen hur jag sjunker.Jag säger till Sten.Det är obehagligt. Jag vill inte vara med. Inte just nu. Och min kropp svarar.Och jag tillbringar resten av kvällen på toaletten.Och tårarna rinner i kapp. Jävla skit. Fortsätt läsa Jävla skit
