My kind of sunshine

Storfis har städat sovrummet med mig. Utan att gnälla.Mellanfis uppmuntrade mig att yoga med orden ”Yoga är bra. För både kropp och själ.”.Lillfis tittade in när jag stod med hjässan strävande mot golvet och utbrast ”Du är så duktig, mamma!”. I slökokaren puttrar kycklingfiléer och nu ska jag fixa disken innan dusch. Ångesten är ett helvete men jag tar mig igenom dagen. Fortsätt läsa My kind of sunshine

Vinterkräk/vårångest

Gårdagens ångestattack kan närmast jämföras med vinterkräksjuka. Plötsligt finner man sig anfallen, angripen, sjuk. Och när det värsta är över infinner sig en matthet, en tom väntan på att orka leva igen. I dag befinner jag mig i ett tyst surrande vakuum. Att resa mig för att gå på toaletten blir oöverstigligt. Händerna på tangentbordet känns som tunga släggor. Ögonen är torra av tomt stirrande. Den här texten har tagit en kvart att skriva. Inte för att orden tar tid utan för att släggor skriver dåligt och svidande ögon inte orkar se. Dessutom krävs det en enorm viljestyrka för att … Fortsätt läsa Vinterkräk/vårångest

Ännu en måndag

Plan:Gå upp vid åtta, köra Olle till bussen. Äta frukost, köra Kalle till skolan, jobba ett par timmar på expeditionen och sedan köra till Eslöv och badet. Verklighet:Ligga vaken i sängen med ångest till tio. Inte köra Olle eftersom han fick skolka för att ta hand om en vän som behövde honom (det går bra att döma oss för det, vi vet hur vi prioriterar och varför) och Sten körde honom till tåget. Inte köra Kalle eftersom han vaknade med migrän. Inte heller köra till Eslöv för den styrkan hittar jag helt enkelt inte i mig själv. Jobbar gör jag … Fortsätt läsa Ännu en måndag

Om än i viss dimma

Det här har inte varit någon vidare kul vecka men min dag ljusnade sakta under eftermiddagen. Ville kom hem med kramar och pepp. Jag fick till 45 minuter på yogamattan, en skön dusch och gott kaffe. Familjen åt middag tillsammans och sedan spelade vi Rappakalja. Morfar fick födelsedagssång i målbrottsmumlande och glada falska toner. Jag fick en god stund i telefonen med min fine pappa och nu ska jag spela Skyrim en stund. I morgon väntar Malmö och ordförandehandledning. Jag är fortfarande med i livet om än i viss dimma. Fortsätt läsa Om än i viss dimma

Nog nu

När ska jag få landa igen? Förra gången jag fick en paus från oro och ångest var tre veckor sedan när Sten och jag stängde in oss i en bubbla för ett dygn. I dag är jag ledig och har inget annat inbokat heller. Jag har inte ens behövt lämna huset än. Har sett fram emot den här dagen och tanken är att jag ska yoga i eftermiddag, äta gott och dricka gott kaffe. Och slippa oro och ångest. Men icke. Först rörs jag om av beskedet om värnplikt. Kalle kommer att bli informerad men mer än så blir det … Fortsätt läsa Nog nu

Saker jag gjort bra i dag

gått ur sängen, klätt på mig, ätit frukost, kört till bussen tagit en lugn förmiddag med TV och tupplur varit effektiv tillsammans med mina fina kollegor i två timmar ringt psykiatrin för att få en tid, fick telefonnummer till chefen ringt chefen för mottagningen, fått förståelse men ingen tid, hon vill att jag ringer henne i morgon igen fortsatt att ta det med ro (att min sjukskrivning gick ut i dag) men misstänker att tröttheten är resultatet av det  betalat räkningar simmat långsamt i 40 minuter trots värkande axel utan att förvärra den kört till och från Eslöv Fortsätt läsa Saker jag gjort bra i dag