Skam

Jaha. Så blev jag påmind igen. Och smärtan är lika stor i dag som den någonsin varit. Det drar i mina kinder och det blir svårt att andas djupt. Jag har bipolär sjukdom. Jag har haft ett regelrätt maniskt skov. Alla läkare jag träffat de senaste åren är förvånade och lite sorgsna över att jag inte blev inlagd då. Jag är inte förvånad. Jag var manipulativ och skicklig på att dölja de värsta symptomen. Men jag är sorgsen. För om jag blivit stoppad hade färre själar trampats på, färre hjärtan gråtit och mindre ångest skapats. Jag har skrivit sida upp … Fortsätt läsa Skam

Även när all ork är slut på ett plan kan man hitta styrka någon annanstans. Inte alltid, men ibland

Vem kunde tro klockan nio i morse att jag klockan ett skulle ha simmat 50 längder, dammtorkat, dammsugit och våttorkat bottenvåningen samt tagit emot ett nytt medlemsärende och ätit lunch? Ytterligare två och en halv timme senare har jag även sovit middag, hämtat barn i två omgångar och druckit kaffe. Nu väntar jag på att medlemmen ska ringa igen. Fortsätt läsa Även när all ork är slut på ett plan kan man hitta styrka någon annanstans. Inte alltid, men ibland

"Det är väl när du är negativ som du behöver skriva, så skriv människa 😍"

Jaha. Är det så det är? Okej. Jag hatar migränjävlahelvetet som inte släpper helt utan lurar och smyger för att attackera i lönndom. Jag är pisstrött på soljävulen som inte lämnar mig ifred. Det drar i mina vader av längtan efter rörelse. Men i huvudet finns minsann inte tillstymmelse till önskan att röra på några förbannade beneländen. Jag vill inte vara ensam i en enda sekund till men lämna mig för guds skull ifred!!! Jag tänker inte laga mat. Det finns falukorv i kylen, gör vad ni vill med den. Jag tänker inte duscha för då kanske jag mår bättre … Fortsätt läsa "Det är väl när du är negativ som du behöver skriva, så skriv människa 😍"

Jag är välsignad

Ni lyfter mig när jag tvivlar. Ni värmer mig när jag huttrar. Ni vänder aldrig bort blicken trots att den som möter er är trasig. När livet är grått och vardagen sliter tristess. När jag vill ge upp orden och stänga bloggen. Då får jag en kram och ett hjärta. Så orkar jag lite till. Att ni finns där och delar glädjen över att jag nu får ett halvår med lugn och ro från FK-ångesten. Precis som ni fanns där och peppade mig innan rehabmötet. Att jag kan sitta här alldeles ensam i min fåtölj och samtidigt ha rummet fyllt … Fortsätt läsa Jag är välsignad

Tack för ert stöd!

Det har betytt mycket för mig i dag, att veta att ni finns därute och hejar på mig. Vänner som står mig nära, vänner jag sällan träffar och så alla ni som jag aldrig ens pratat med någon annanstans än i kommentarsfälten. Tack för att ni finns där. Och här kommer den utlovade sammanfattningen av dagen i ord. Bilderna har jag ju redan visat. 🙂 10.15 Står i hallen. Händerna skakar så att det blir svårt att ta en selfie. Nu är jag verkligen nervös. Nervös och taggad. Snudd på övertänd efter ett bra pass på motionscykeln och koffein i … Fortsätt läsa Tack för ert stöd!