Strimma

Astma. Den hjälper ju knappast när man kämpar för att hålla sig över ytan åtminstone ett par timmar om dagen. Om den inte lugnar ner sig vet jag inte om jag kan simma. Delar av mig ropar ”Jippi! Jag kan sova i stället.” Andra önskar att det blir bättre så att jag kommer iväg. Hur det än blir med det så ska jag till en förskola i dag. Fortsätt läsa Strimma

Måndagsdepp

Det var väckning klockan sju. Sten och Ville gick upp. Jag blev kvar i sängen. Nästa väckning 7.40 stod Sten för men efter ett par minuter hade jag en krasslig Olle i dörren. Sjukanmälan och jag blev kvar i sängen. Väckning igen 9.15. Nu hann jag somna en stund. Kalle gick på toa. Migrän. Eller vad det nu kallas. Och jag blev kvar i sängen. Sömnen slut men ljudbok som sällskap. Ljudbok och det inre jävla mörkret. Sista väckningen 10.30. Assistenten kommer elva. Kalle har inte gått upp än. 10.34 Och jag. Är kvar. I sängen. Fortsätt läsa Måndagsdepp

Äntligen ett inlägg om hur det är att må bra, jag som trodde att jag glömt hur det känns

………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………..……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………….. Fortsätt läsa Äntligen ett inlägg om hur det är att må bra, jag som trodde att jag glömt hur det känns

Ångestsöndag mitt i allt det vackra

I dag blev den så sorgligt tydlig för mig, kopplingen mellan stress och ångest. Eftersom jag blev lite sen i förmiddags så blev jag stressad. Och sedan dess har ångesten inte släppt taget om mig. Jag har promenerat i solen, jag har simmat och jag har monterat studsmatta med Sten och Kalle. Jag har vilat på soffan och jag har vilat framför Maria Wern. Men jag är fortfarande stressad och ångesten har mig i sitt tvångsgrepp. Förbannat är vad det är. Tiden tickar iväg och snart är det rehab-möte. Då ska jag försöka komma ihåg den här söndagen. Ofta tror … Fortsätt läsa Ångestsöndag mitt i allt det vackra

Nu har jag tre veckor på mig att samla ihop resterna av mig själv

Jag ville inte svara när det ringde eftersom jag precis skulle krama min frisör hej då. Ompysslad, varm i hjärtat och med fin stuns i steg och hår. Men jag såg att det var Försäkringskassan och inväntade röstmeddelandet. Körde en liten bit. Insåg att jag måste stå still för att ringa tillbaka. Parkerade igen. Ringde upp. Dags för möte. Inget konstigt. Helt i sin ordning efter så lång sjukskrivning. Hur kan vi få tillbaka mig i arbete? Vad kan arbetsgivaren erbjuda? Behöver vi söka på hela arbetsmarknaden? Vad säger läkaren? Bra så. Det är dags. Jag är redo. ”Du har … Fortsätt läsa Nu har jag tre veckor på mig att samla ihop resterna av mig själv

24 5:13

Jag tänker att jag borde göra något vettigare än att titta på TV. Kanske färglägga, kanske måla själv, åtminstone lösa korsord och lyssna på musik. Men det finns inte kraft till det. All min ork går åt till att sköta det absolut nödvändigaste i hushållet (just nu – handla och laga mat, fixa lite disk, vika lite tvätt, hålla efter så att huset inte grottar igen helt) fara runt med mig själv och barn till tandläkare, habilitering, spruttagning, barnsjukhus, magnetkameraundersökning, mammografi, litiumprovtagning, psykiatrin, frisörer hålla ordning på tider, boka tider, se till att alla barn blir lämnade och hämtade på … Fortsätt läsa 24 5:13

Mycket liten Lina

I dag är det mörkt. Inuti. Vem ska ta hand om mig? Jag orkar inte mer nu. Kampen är för svår. Jag löser inte knutarna. Nu behöver jag hjälp att dra i trådarna. Att sortera och reda ut. Men psykiatrin har lämnat mig i kylan. Habiliteringen räcker inte till. Senast jag hade en samtalstid var den 16 februari. Mycket har hänt sedan dess. Eller. Inget har hänt, problemen har vuxit. Nu ska jag slääääpa mig till simhallen. Måste hitta en trådände. Måste andas i takt med kroppen. Fortsätt läsa Mycket liten Lina