Det svänger. Och inte på ett skönt, gungande sätt. Det svänger oroväckande fort och starkt. Nu är jag på botten igen. Så snart endorfinerna lagt sig kom tårarna och den förlamande tröttheten tillbaka. I kväll är det årsmöte. På. Något. Sätt. Fortsätt läsa Sänkt igen

Jag vill inte sova. Jag vill dricka vin och dansa. Jag vill inte sova. Jag vill ha vilt sex och svettas. Jag vill inte sova. Jag vill äta choklad och bada i havet. Det brinner i mig. Det sliter och drar. Det viskar och förför. Men jag försöker att inte lyssna. Jag försöker att stilla mig. Jag tar min Sobril och väntar otåligt på lugnet. Jag har inte råd att bli hypoman. Jag är så jävla duktig. Fortsätt läsa Hypomanivarning

Jag har haft en bra dag med mycket vila, skön samvaro med familjen och väldigt få jobbtankar. Även i morgon är jag ledig och trots att jag har lönesamtal på fredag, så känner jag ingen oro inför det. Snart ska jag mysa i sängen med Ville och vår ljudbok. Dagens bästa stund av närvaro och kärlek. Och ändå. Den här jävla kvällsångesten. Som en centrifug av oro i magen. Klåda på armarna. Lätt illamående. Den gör att jag tappar fokus. Lusten till livet mattas av. Jag kan inte ta mig för något. Allt jag vill är att somna. Sova. Sova. … Fortsätt läsa Kvällsångestinlägg nr 73

Nu så. Nu har jag både lagat och ätit mat. Rooibos chai i koppen och jag sitter fortfarande upp. Fy fan, vad jag är på topp nu. Fortsätt läsa Piggelina

På måndag var det tänkt att jag skulle börja jobba tio timmar i veckan, dvs vara sjukskriven 50% på min tjänst som är på 50%. Men som jag skrivit tidigare så är jag inte redo för det än. Trots att jag pratade med psykiatrisköterskan om det förra veckan och hon tyckte att fortsatt 75% sjukskrivning vore det bästa för mig, var jag rejält orolig när jag körde iväg tidigare i dag. Det är trots allt läkaren som skriver intyg och Försäkringskassan som beslutar om ersättning. Efter ett samtal med psykiatern om hur jag mår och fungerar, följde ett långt samtal … Fortsätt läsa Dagens läkarbesök