Jo, tack. Det går bra med vilandet. Lunch och första avsnittet av Fröken Frimans krig. En tuppis på soffan. Lite fylleri. Lite bråk med Kalle och tröst av Ville. Lite ångest inför morgondagen. Fel. Fet jävla äckelångest inför morgondagen. Nu – cappuccino och andra avsnittet av Fröken Frimans krig. Fortsätt läsa Jag vet minsann hur man vilar
Okej.Jag grät just en skvätt.Det var sista avsnittet av Unga föräldrar.Vem som helst kan väl bli ledsen över en sådan sak? Fortsätt läsa Snyft
Tänk att jag mer än fem år efter min krasch som lärare inte kan hantera papper. Jag håller på att ansöka om pengar från AFA och de vill ha kopia på beslutet om sjukersättning. Det fanns inte digitalt på FK, så jag fick snällt plocka fram det i pappersform. Trots att jag visste exakt i vilken pappershög dokumentet låg, så höll jag på att fullständigt tappa förståndet när det skulle plockas fram. Ångesten sitter kvar och det var tusenjobbigt att ta hand om disken. Tvätthögen måste jag blunda mig förbi. Många saker av samma slag = total linakaos. Morr. Fortsätt läsa Gnisslar tänder
När man skriver ett långt mejl och förklarar hur man mår och varför och får ett kort ”Jag förstår. Vi hörs av framöver.” Nja. Nej. Inte. Skönt. Fortsätt läsa Har jag varit för öppen igen? Suck
Med hjälp av Sobril (och min förra psykiaters ord ekande i skallen) lyckades jag komma ner i varv och till sist somna. I dag har jag huvudvärk, men jag känner att motorn burrar i bröstet. Det gör att jag väljer att stanna hemma i kväll. Jag är bjuden på julbord med mina förskolekollegor, men får snällt ta det lugnt i stället. Kvällen innehåller alltför många triggande element – många människor att förhålla sig till, mycket ljud, dofter, synintryck. Allt sådant som kan få motorns brummande att börja vråla och dra iväg mig i virvlande vindar. Och hur lockande vindarna än … Fortsätt läsa Måste ta det lugnt
För en dryg timme sedan var jag sunt trött. Nu har motorn dragit igång och jag är pigg, rastlös, pratsugen, danssugen, sällskapssjuk. Men klok som jag är så har jag mot min vilja bäddat ner mig. Får väl ta en Sobril om jag inte kommer ner i varv av mig själv. Eller så sätter jag på hög musik i lurarna och dansar mig genom natten. Tjo! Fortsätt läsa Så här kan en hypomanivarning se ut
Klockan är snart halv åtta och jag är så trött att det svider i ögonen och brusar i öronen. Eller om det är tvärtom? Jag har kämpat emot lusten att sova middag mer än en gång under dagen, för jag vill verkligen sova hela långa, sköna natten. I morse var det uppstigning kvart över sju för att köra barnen till skolorna, men boven i sömndramat var den tidiga natten. Redan vid nio kände jag att det skulle bli en lång vakenkväll. Trots ljudbok och en snusande son intill mig kunde jag inte komma till ro. Tvärtom. Piggare och piggare blev … Fortsätt läsa Önskar mig en god natt
Räkningarnas alla siffror skapade fet ångest. Nu sitter jag och darrar. Mer som ska göras i dag och jag är ett vrak igen. Adventsbelysningarna lyser inte som de ska. Vid tanken på att försöka felsöka bryter jag ut i okontrollerad gråt och panik. Ibland är det lilla alldeles för jävligt stort. Fortsätt läsa Krasch
Det var knappt att jag kom iväg på massage, men väl där var jag tacksam att jag orkat. Jag kunde riktigt känna hur ångesten satt i musklerna och det var gudomligt skönt att bli av med en del. Nu samlar jag kraft inför att laga kvällsmat. Barnen är underbart stöttande och tröstande. Älskade ungar. Fortsätt läsa Kommer sakta till ro
När jag städade badrummet lyckades jag ta sönder en av glaskuporna. Nu måste hela armaturen bytas. 499 pix och en mardrömstur till Ikea. Kanske ska beställa via nätet… No big deal. Sådant som händer. Men jag blev ledsen. Och mulet mörker drog in i mig för att stanna. Så det blir inget besök på jobbet. Det känns märkligt svårt bara att köra för att få massage. Dippen är kraftig och stark. Fan. Fortsätt läsa Att en liten olyckshändelse skulle sänka mig totalt kunde jag inte tro
Solpuss - bortom molnen 