Pojken som ”har en helt normal reaktion på övervikt och sen pubertet” vägrar lämna sitt rum. Han hade gjort sig i ordning för att gå på kalas, men kom aldrig iväg. I stället blev det skrik, fula ord och tårar. Hos mig triggade detta en panikattack. Med dubbla, vikta badlakan framför munnen har jag vrålat min ångest i bitar. Jag har hyperventilerat och snorgråtit. Nu kom han till mig med förlåt och önskan att laga mat. Onyttig mat. Hur ska jag orka? Jag är knappast i skick att ta en strid nu. Så jag låter tårarna rinna och försöker förlåta … Fortsätt läsa Den här kvällen hoppar jag över

Alldeles snart ska jag försöka motbevisa mig själv. Jag är nämligen näst intill övertygad om att det jag behöver är ännu mer sömn. Det är svårt att tro annat när både kropp och själ signalerar utmattning. Men jag ska minsann dra på mig de nya träningsshortsen och lägga fram de nya hantlarna. Kanske rentav öka motståndet på cykeln bara för att. För en liten, liten del av mig skriker att jag visst kan. Att jag visst är stark. Att jag visst är en superhjälte. Må den delen överrösta det trötta. Utfärden till Svalöv bjöd på ett trevligt besök på banken, … Fortsätt läsa Jag ska bara…

Nu har jag fått hela fyra friska dagar. Det har varit underbart och ger hopp inför sommaren. Men i dag är jag inte lika fräsch… Efter att ha kört till skolan i morgonrock åt jag frukost och gick och lade mig. Sov som en död till halv tolv. Nu har jag fått lite gjort vid datorn (beställt tågbiljetter, fixat Swish, bett om nya semesterdagar mm) och snart ska jag till Svalöv för att göra några ärenden. Och nu kommer ångesten smygande. Plötslig är det svårt igen. Oron är här och jag börjar nojja kring vilken ordning jag ska göra allt … Fortsätt läsa Dippar