Av misstag höll jag på att köpa en korsordstidning med ”kungliga kryss”. Blek i nyllet ställde jag tillbaka den i hyllan och Ville sade: ”Tur att du inte köpte den, då hade du blivit som mormor!” Att handla var så påfrestande att kroppen släppte ut litervis med tårar genom svettporerna. För att underlätta livet köpte jag färdiggrillade spareribs och gott bröd till kvällen. Nu ska jag bara glömma vad de kostade och hitta en lugnare andning innan jag dukar fram. Fortsätt läsa En dag till

Jag är så hård mot mig själv. Jag kan se det, men har svårt att göra något åt det. Just nu är jag fylld av skam. När jag skulle skriva in dagens motionspass i kalendern, upptäckte jag ett totalt bortglömt möte som skulle ägt rum en timme tidigare. Jag undviker nämligen att titta i kalendern, eftersom det stressar mig att jag inte jobbar. Resultatet blev ett missat möte av vikt för Kalle. Illamående ringde jag en av de två vi skulle träffat och bad om ursäkt så mycket att hon fick helt nog av mig. Ingen större fara, de skickar … Fortsätt läsa Skammens rodnad

Så. Nu är jag tillbaka på den stillsamma banan. Sovit till tio, legat kvar i sängen till elva, ätit frukost tolv. Träningsvärken efter gårdagens joggning hoppas jag kunna mota bort på motionscykeln. Snart. Om en stund. En lång stund. För först ska jag dricka te, lösa korsord och stirra tomt framför mig. En riktigt jobbig handlingsförlamning har stundtals grepp om mig idag. När den tar över lyckas jag varken röra mig eller prata. Gräsligt. I eftermiddag ska jag hämta Olle vid skolan och sedan ska vi handla. Jätteskönt att Olle följer med mig på ICA. Då kan jag gömma mig … Fortsätt läsa Lugnare igen