Stress

De senaste veckorna har jag tvingats fundera över min stresstålighet. Ibland känns det som om jag inte kan hantera någon stress över huvud taget. Eller, rättare, ibland KAN jag inte hantera någon stress över huvud taget. När jag mår som sämst i min bipolära sjukdom förvandlas helt normal stress till ett allt slukande monster. Det spelar ingen roll om jag är i en depressiv, hypoman eller blandad episod. Stress utlöser ångest och panik i alla lägen. Är jag deprimerad, kommer en stor sorg med stressen. Är jag hypoman blir panikångestattacker vanliga. I blandepisoder kan sorgen blandas med paniken. Att acceptera … Fortsätt läsa Stress

Ensam

De allra flesta arbetsdagarna kör jag hemifrån först av alla. Just i dag börjar jag lite senare för att kunna jobba i kväll. Sitter i min fåtölj med frukosten och hör hur ytterdörren stängs. Familjen har kört utan att säga hej då. (De hade väl glömt att jag fortfarande var hemma och styrde iväg som vanligt.) Och jag blir så sorgligt ledsen. Riktigt, riktigt ledsen. Vill ge upp hela dagen. Gråta bort några timmar under täcket. Köra efter dem och kramas, kramas, kramas. Halv fem kommer de hem. Tio över fem ska jag köra till jobbet. Fan! Men det nästan … Fortsätt läsa Ensam

Det skvalpar inom mig

Måndag.Jag har jobbat. Och sovit. Och ätit. Och sovit. Och ätit.Och nu ligger jag i sängen. Det skvalpar inom mig.Som ångest som vill ta över.Men som hindrats av sömn. Som en stor gråt som vill ut.Men som hindras av barnens varma kroppar.Jag vet varför jag mår så här. Jag vet bara inte vad jag kan göra åt det.Alltför mycket i kalendern. Alltför stort ansvar. Jag vill bara gömma mig.Men jag kommer att hålla näsan över vattenytan även den här veckan. Hoppas jag. Fortsätt läsa Det skvalpar inom mig

Stora butiker är inte min grej

Jag fick ju köra till IKEA och Bauhaus oplanerat i dag. Kom att tänka på när vi byggde till huset, hur jag pendlade mellan hemmet och Bauhaus. Hur jag till slut kunde mer än personalen på vissa av avdelningarna (kräver inte så mycket kunskap…) och hur jag kom att utveckla lite av en fobi mot stora affärer.På den tiden var jag lyckligt ovetande om min bipolära sjukdom. Eller…jag visste nog, men så länge ingen läkare sagt det till mig gilldes det väl inte?I dag ser livet annorlunda ut.Att köra iväg oplanerat ställer till det ordentligt för mig. Det blir stressigt, … Fortsätt läsa Stora butiker är inte min grej

Borde prioritera

En doft av nybryggt kaffe sveper in från köket. Kan inte dricka kaffe på kvällen. När jag är hypoman kan jag inte dricka kaffe alls, inte heller te. Har ett halv köksskåp med diverse rooibosblandningar och koffeinfritt pulverkaffe… Men det var inte det jag skulle babbla om nu. Nej, nu ska jag beklaga mig lite över allt roligt och oroligt som händer den här veckan och som får mig ur balans. Jag klarar av att jobba fyra timmar om dagen. Efter det behöver jag vila. Så är det bara. En vanlig vecka har jag minst ett par timmar helt för … Fortsätt läsa Borde prioritera

Jojo eller berg- och dalbana?

Jag vet egentligen inte vad som bäst beskriver en blandepisod. Jojo eller berg- och dalbana.  Men jag vet hur det känns när humöret och hela själen snabbt rör sig uppåt för att bara minuter, timmar eller dagar senare vända och rasa neråt. Att känna sig energifylld, glad och sugen på hela livet. Sjunga, busa, rusa, starta små och stora projekt, charma och älska. Samtidigt som den inre motorn går på högvarv och både kropp och själ tröttas ut i det tysta. Att sedan krascha i ett vakuum av ångest och självhat. Känna det svarta, kantlösa hålet öppna sig och sluka … Fortsätt läsa Jojo eller berg- och dalbana?

Lis

I snart fyra år har Lis varit en mycket viktig del av mitt liv. Vi träffas inte så ofta nuförtiden, kanske var tredje månad ungefär. I början var det betydligt tätare mellan besöken, men det är helt okej att det blivit alltmer sällan vi ses.Första gången vi skakade hand, minns jag att hela jag skakade. Situationen var så ovan och det kändes som om hela min framtid låg i hennes händer. Hennes varma, torra, trygga händer. Hennes blick alltid granskande, inkännande och varm.Lis var den tredje personen jag träffade inom psykiatrin i Skåne. Veckan innan hade jag suttit i ett … Fortsätt läsa Lis

Vecka 6

Måndag:  Tonåring med huvudvärk efter en helg framför diverse skärmar vill inte till skolan.Tonåring med huvudvärk gör sig själv sämre med hjälp av skrik och tårar.Men ger upp kampen. Tar värktabletter och samlar sig. Bilen infryst i dimma och kall is.Jag.Infryst i dimma och kall is.En kvart sen till jobbet. Deras leenden och glada tillrop. Deras kramar och ”Heeeej, Liiiina!”.Berör mig inte i dag.Stapplar mig genom arbetsdagen med en stark känsla av att vara en möbel med ett tomt inre. I bilen hem.Är jag helt frånvarande.Får slå mig själv för att hålla fokus på vägen. Järnviljan som krävs för att … Fortsätt läsa Vecka 6