Efter två veckor av lugnt jobb har det börjat surra i huvudet. Det går inte många minuter av tystnad innan tankarna springer kapplöpning i kaotiskt myller. Allt som behöver göras hemma trängs med oro över skolstart för Kalle, längtan efter Olle, avsaknaden av tid med Sten, hans ständiga överbelastning av jobb, ekonomin som går ihop men bara på håret, och bara för att Sten jobbar så mycket. Alla människor på föreläsningarna i torsdags vimlar omkring, vem vill att jag gör vad, när? Vad ska prioriteras och när är nästa möte? Vad krävs av mig på måndag, tisdag, onsdag..? Är jag … Fortsätt läsa Tankesnurran har vaknat

Ja. Jag har suttit grensle (påklädd) över någon som just kallat mig sextroll och mitt i en kyss hört dörren öppnas genom ljudet av fest och musik. Ja. Jag har mött sambons hatiska blick. Sett hennes sorg och vrede. Ja. Jag har rest mig och inte tittat tillbaka. Ja. Jag har på riktigt undrat varför mitt sällskap för kvällen, min älskare för stunden, var så sur när vi gick till pendeltåget. Då när min klack bröts av och natten var ljummen. Fortsätt läsa I manins klor, för länge sedan

Den vill ta över allt. Den river och sliter. Blir en het klump i halsen, darriga ben och domnade händer. Jag tycker om mitt jobb, det handlar inte om det. Det handlar om att lämna det som just nu är tryggheten. Att lämna det som får mig att må som bäst. I dag är det svårt att vara här och nu. Men jag kommer att kämpa. Vi ska till Malmö på community day med Pokémon Go. Jag vill njuta stunden med finaste Ville. Ångesten ska inte få ta över. Fortsätt läsa Söndagsångest de luxe