Snömorgon

Sten ringde precis innan jag skulle gå ur sängen för att träna. Tipsade mig om att köra upp bilen innan det kommer mer snö. Så jag packade det sista och borstade av Jotun. Snön låg slät och djup och jag bet ihop käkarna efter att ha önskat Jotun lycka till med uppdraget. Så i med ettan och iväg. Minska på gasen i stället för att öka när det blir läskigt. Gasa på i svackan och i med tvåan. Stilla och smidigt sedan stod hon plötsligt på plats.Nu får hon vila och snöa igen innan jag kommer tillbaka. Själv sitter jag … Fortsätt läsa Snömorgon

Zumbaanalfabet

Icke att jag får mina fötter att röra sig på rätt sätt. Jag ger zumban en chans till nästa måndag, sedan vete 17 om det är värt onda knän längre om jag inte får till det bättre än så här. Svettig blev jag i alla fall, så någon nytta har det väl gjort… Nu ska jag sobrilsova så att jag klarar av morgondagen. Många människor att förhålla sig till på samma ställe brukar suga musten ur mig. Natt. Fortsätt läsa Zumbaanalfabet

Jävla måndag

Ja, men vi börjar väl veckan på helt fel sätt. För kallt för att träna i uterummet och två ”sjuka” barn. Kalle har migrän och jag får väl vara tacksam över att han klarade helgen. Ville har sträckt en muskel i halsen så minsta huvudrörelse gör ont. Olle som hostar som ett ett tröskverk är i skolan… Jag ska träffa min psykiatrisköterska om ett par timmar. Har drömt hela morgonen om olika scenarier som hindrar mig att komma i tid. Suck. Det hade varit fint med en annan start på veckan, men jag antar att det kunde varit värre. Fortsätt läsa Jävla måndag

Glädjen räckte ända hit, men inte längre

Jag fryser.Tänder ljus, tar på torgvantar, filtar in mig.Men kylan kommer inifrån. Om man äter halvtinade blåbär i ett artongradigt kök, kan det bli så. Jag fryser.I kylan bor en massa ledset. Klumpen i magen, tårarna i halsen. Oro, stress och bedövande trötthet. Det har tagit hårdare på mig än väntat att börja jobba. Och i morgon ska jag till psykiatrin. Kanske ska gå och lägga mig redan nu… Fortsätt läsa Glädjen räckte ända hit, men inte längre

Den här dagen har jag längtat efter i ett år

Tre nätter om året lämnar vi våra barn och ägnar oss åt varandra fullt ut. Två nätter får de vara hos mormor medan vi bor på hotell Reisen i gamla stan i Stockholm. En natt är Olle och Ville hos farmor och Kalle är där det funkar just det året. I år ska han vara med Tobias (halvbror/kontaktperson). Sten och jag bor på Renaissance intill Lilla torg i Malmö. Långkalsonger på, allt är packat. Snart nog är alla barn vakna. Tjo! Fortsätt läsa Den här dagen har jag längtat efter i ett år