Jag har några lugna dagar, och det är så skönt och välbehövligt. Långtråkigt hinner det inte bli innan Ville kommer hem med ny energi. I dag har jag sovit och drömt. Tränat och duschat. Ätit och tittat på Unga föräldrar i TV4 play. Nu ska jag sätta på tevatten och sätta mig framför en av mina målarböcker en liten stund innan Ville ska hämtas. I kväll tänker jag åka till byn och se Tjuvheder. Bara jag. Gött. (Tack Sten för att du gör det möjligt.) Fortsätt läsa Lugn torsdag
Ville, Kalle och Sten har kört till skolor och jobb. Olle och jag har en liten stund tillsammans framför skärmar vid radion i vardagsrummet innan jag kör honom till bussen. Det är så mysigt att få en liten stund så här. Olle är tonåring ut i fingerspetsarna och svår att komma nära. Åtminstone fysiskt. Så jag njuter av att smygtitta på honom bakom skärmkanten. Älskade unge. Fortsätt läsa Torsdagsmorgon med Olle
Plötsligt sitter jag ensam i köket framför min målarbok med radion på. Ensam. Bara jag. Trots att alla tre sönerna är hemma. Inte heller är det någon i vardagsrummet. Mer är Tarantino. Hela bottenvåningen är min. Hur gick det här till?När blev mina bara så stora?När flyttade de in i sina rum?Hallå?? Fortsätt läsa Jag tycker nog att det ekar en smula tomt…
Ibland råkar jag tänka på hur det kommer att bli när jag börjar jobba igen. Då måste jag ta till alla mindfulnessknep jag kan komma på. Fortsätt läsa Efter jul ska jag vara redo…
Kalle hemma. Sover fortfarande. Själv fick jag skön sovmorgon. Somnade om till slutet av boken. Vaknade lite före tio. Utvilad. Så skönt. Så skönt att jag måste ha vänt mig om… Plötsligt hördes ett knackande långt borta. Fullständigt nyvaken stirrade jag på telefonen. Klockan var tio i elva och knackningen var sms-ljudet. Olle sjuk. På med kläderna, ut i bilen, mot Svalöv. Gräslig huvudvärk, förvirrad av att ha somnat om om vaknat mitt i dröm om evighetslång inomhusrutschkana med hologram och ljudeffekter. Hämta Olle, handla kvällsmat. Nu är jag på plats i fåtöljen. Glad att jag inte har en enda … Fortsätt läsa Sovmorgon med rivstart
När den kryper sig på mig. Som fuldimma. Kompakt, gråvit äckeldimma. Den sorten som kräver dimljus, tålamod och låg hastighet. Inte den vackra älvdansen över åkrarna. Fuldimma. Först känns den i armarna och benen. Som långsamma krypningar, obehagliga ilningar. Efter ett tag letar den sig ut i händerna, fingrarna, fingertopparna. Fötterna och tårna. Då kan jag hindra den från att ta strypgrepp om mig. Då har jag fortfarande chansen att andas, fokusera, meditera bort den. Om jag bara hinner känna att den kommer. Den här sortens ångest kommer ofta när jag slappnar av efter en dag som den här. En … Fortsätt läsa Jag börjar bli expert på olika ångestvarianter, den här kallar jag fuldimma
Hoppas vakna till innan träff med psykiatrisköterskan. Funderar på julklappar. Det blir inte lättare ju äldre ungarna blir, precis… Fortsätt läsa Extra styrka
En mikropaus mellan mumsig fars dags-middag och bio i byn. Jag har en bra söndag förutom de stunder ångesten tar över. Fortsätt läsa Spectre
Svettas floder och ska köra om en kvart. Oj. Fortsätt läsa Fy fan, vad jag är bra
Kalle kom inte iväg. Ligger i sängen igen med sin eviga huvudvärk. Dagens planer skjuts upp hela två veckor. Utöver missad dag i Malmö blir han serverad kvällsmat han inte äter eftersom jag skulle passa på att laga kycklingwok med nudlar när han inte var hemma… Sten har kommit hem och ska skynda på med att elda i pannan. Det är klass 2-varning för stormbyar i natt så det gäller att ha värme i systemet men inte het panna när strömmen går. Jag fortsätter att göra noll nyttigt. Fortsätt läsa Jävla huvudvärk
Solpuss - bortom molnen 