Och där kom tårarna i fritt fall
Om jag bara kunde låta bli att bli så besviken. Varje gång. Biter mig i underläppen och kämpar tillbaka tårarna. Nästan varje kväll säger Kalle att han dagen efter ska följa med till badet. I dag är den tionde dagen och liksom alla andra morgnar jag väckt honom har han ångrat sig och stannar kvar i sängen. Sängen som han inte tar sig ur förrän strax innan vi kommer hem vid halv ett. Sedan sitter han i sitt rum större delen av dagen. Ska det kallas sommarlov? Ska det kallas liv? Jag orkar inte. Jag kan inte hjälpa honom när … Fortsätt läsa Och där kom tårarna i fritt fall
