Då drar vi igång torsdagen

Jag blöder som en tonåring och har kramper som får de första förlossningsvärkarna att blekna. Men, så trevligt! Förhoppningen är att hormonspiralen helt ska stoppa blödningarna. Det går så där. Ville har ”valt” just den här dagen att vara sjuk och hemma från skolan. Han blir ensam i stort sett hela dagen, eftersom jag har uppdrag som chaufför. Funderar på hur det ska gå med massagen när jag blöder så mycket, men det tar ett par veckor innan jag kan få en ny tid, så jag chansar nog på att det ska gå bra. Och som Ville sade: ”Du får … Fortsätt läsa Då drar vi igång torsdagen

Lägger ännu en tom dag till handlingarna

Solen är här. Och jag vill inte veta av den. Men i morgon ska jag köra bil mest hela dagen, och då kan det ju vara trevligt att lapa lite ljus genom bilrutan. Och sol innebär varmt uterum på kvällen. Det kan jag se fram emot. Äntligen ska Kalle få träffa habiliteringens läkare för att prata eventuell depression. Han vet inte alls vad han ska säga, han suckar djupt över att vi ska dit, men än så länge vägrar han inte i alla fall. Morgondagens rutt: Rävatofta – Landskrona Landskrona – Malmö Malmö – Rävatofta Rävatofta – Kågeröd Kågeröd – … Fortsätt läsa Lägger ännu en tom dag till handlingarna

I dag är jag ledsen

Runt omkring mig pågår livet. Mina pojkar tar sig igenom terminens sista dagar. Det är kompisar, slappa lektioner och för Kalle väntar avsked.Sten sliter med trädgårdar, häckar, städning och fönsterputs. Även han befinner sig dagarna igenom i ett socialt sammanhang.Mina kollegor kämpar med terminsslutet. Betyg som sätts, elever som längtar efter friheten, dagar fulla av aktivitet och samvaro.Kollegorna i förskolan längtar troligen efter sommarväder och sommaraktiviteter med barnen. Full rulle året runt och även där ett stort socialt umgänge. Medan jag sitter i min bubbla. Här finns ingen.Radio och TV på datorn är mitt enda sällskap.De hör inte när jag … Fortsätt läsa I dag är jag ledsen

Bricanyl men ingen boule

Dubbel stark dos av Bricanyl och tangenterna dansar under mina fingrar. Men den tog mig igenom halvtimmen på cykeln. Dagens viktigaste halvtimme.Eftersom jag inte får något annat gjort, så biter självföraktet mig konstant där bak. På cykeln kommer det inte åt att bita. Nu skrattar disken åt mig och snart ska jag bestiga berget som i dag heter ”ugnspannkaka”. Fjälltoppen ”boule med Villes klass” lämnar jag till den fantastiske pappan att ta sig över. Det gäller att se sina begränsningar. Apropå begränsningar – ska nog meddela kollegorna att jag inte kommer på avslutningsmiddagen på torsdag. Min torsdag kommer att se … Fortsätt läsa Bricanyl men ingen boule

Smärta

I söndags var det gallan. I går var det själen. I dag är det äggstockar eller annat kvinnligt. Ett samtal från en kollega som behövde några svar ställde till det för mig. Nu spinner tankarna runt igen och det är väldigt svårt att koppla bort dem. Ligger i sängen igen. Tittar på Ashton Kutcher som Steve Jobs. Har ont. Tycker en smula synd om mig själv trots att jag har nära vänner som har det värre än jag. Trots att Sten tvingas jobba i regn. För min sorg är min och den kan bara jag bära. Fortsätt läsa Smärta

Kom natt

Jag är SÅ kluven till att medicinera med benso. De är grymt beroendeframkallande och många faller offer. Men när man som jag, i eftermiddags, inte fungerar. Inte kan vara mamma. Människa. När hela kroppen skriker ångest. Då är det onekligen skönt att få hjälp för stunden. Kvällen har avklarats i viss dimma och ludd. Jag är in i graven trött, men jag fungerar nästan. Nu ska jag göra mig i ordning för natten. Krypa ner mellan småkillarna och se Rio 2. Det låter som fin medicin. I morgon, en ny dag. Med klasskväll för Ville. Boule och picknick. Vi får … Fortsätt läsa Kom natt

I väntan på effekt

Som jag har kämpat! Jag tog mig till bussen två gånger och fick hem mina älsklingar, klädde mig i träningskläder och tänkte att varje trampat varv skulle vara en seger. Lyckades få till ett riktigt bra pass och efteråt satte jag mig i uterummet med en meditationsövning med syfte att ge mig själv kärlek och vänlighet. En dusch och mer harmoni än jag någonsin kunnat hoppas på infann sig. POFF En liten, liten motgång. Kalle vill inte äta lagad mat utan tänker minsann leva på mackor om han inte får andra onyttigheter. Och vips så satt jag på en köksstol … Fortsätt läsa I väntan på effekt