Etikett: dagbok

2 kommentarer

Är i dag den dag jag kommer i kapp mig?

bortommolnen

Tänker börja dagen med ett pass i uterummet. Ska sedan köra Kalle till tåget i Teckomatorp. När jag kommer hem väntar världens vackraste Man. Det gäller att boka in dejter om äktenskapet ska må bra. Sedan ska jag ta itu med julklapparna. Köket är fullt med kassar och kartonger och allt ska slås in. Om jag har tur kommer Nina och Göran på kaffe och håller mig sällskap. En av de saker jag beställt på nätet och betalat i förskott, har inte kommit. Tre av fyra saker i beställningen har kommit i ett paket och på leveranskvittot står alla fyra … Fortsätt läsa Är i dag den dag jag kommer i kapp mig?

Lämna en kommentar

Onsdag i sakta mak

bortommolnen

En halvtimme på crosstrainern. Svettbad. Dusch. Och en svag känsla av normalitet. Lite gott att äta. Och en svag känsla av normalitet. En kopp kaffe med grädde och kanel. Kramar av glada barn. Och en svag känsla av normalitet. Lite spel på datorn. En sittande tupplur. Och en svag känsla av normalitet. Nu ska jag utmana den där känslan. Jag ska köra till byn för att lämna Ville på träning. Sedan ska jag till bolaget och ica innan Ville ska hämtas igen. Olle följer med som stöd och för att köpa godis. Det betyder en värld.  Fortsätt läsa Onsdag i sakta mak

Lämna en kommentar

Arg mamma

bortommolnen

I dag kom vi ur sängen redan på förmiddagen, Kalle och jag. Skolan har aktivitetsdag i dag, och alla var rörande överens om att Kalle skulle ha det bättre hemma. I  morgon ska klassen åka till Lund och julshoppa och vi vill ju att orken ska räcka till det. Aktivitetsdagar på skolan är bara skit för elever som Kalle. Hela den här veckan (och i fredags) har betygen varit satta och skolan ägnar sig åt meningslösheter. Helt galet i mina ögon! Sex hela skoldagar används till allt annat än måluppfyllelse. På en skola som hävdar att högre måluppfyllelse är deras … Fortsätt läsa Arg mamma

2 kommentarer

I dag vill ingen vara jag

bortommolnen

Stampar i golvet, river mig själv i hårbottnen och skriker rakt ut. Från helvetets gap rakt ut i den vackraste verkligheten. Ser hur mitt ångestdrypande skrik skrämmer och skapar oro. Känner mina barn gråta i min famn, men kan inte stoppa skriket. I pauserna mumlar jag förlåt, förlåt, förlåt, förlåt, förlåt. Hoppas att lugnet ska komma, känner ännu en våg av panik ta över mig. Skriker, skakar, gråter, river och sliter mitt hår. Allt jag kan tänka är att jag inte vill att mina älskade ska se mig i det här skicket. Jag ser deras rädsla, jag känner deras oro, … Fortsätt läsa I dag vill ingen vara jag

Lämna en kommentar

Nödbroms

bortommolnen

Beslutet är fattat och med lugnet kommer tårarna. Trots att jag inte stressar negativt en enda minut på mitt jobb just nu, så måste jag dra i nödbromsen. Jag sjukskriver mig veckan ut fastän två veckors ledighet väntar runt hörnet. Mitt mående är i fritt fall och jag vet inget annat sätt att stoppa stormen. Den desperata längtan efter att få vara ensam håller på att ta över mig. Ångesten river som en invärtes klåda och jag måste få skrika i fred. Beslutet är fattat och med lugnet kommer tårarna. Fortsätt läsa Nödbroms

Lämna en kommentar

Fem

bortommolnen

Nu får jag nog börja en liten nedräkning om jag ska orka hela vägen. Det är ytterst sällan jag har söndagsångest nuförtiden. Visst kan det kännas kymigt att lämna familj och hem för att köra till jobbet på måndagsmorgnarna, men i kväll känns det tyngre än på länge. I morgon har jag ett mindre roligt möte att gå på. Men förutom det ska jag till en förskola och träffa två nya arbetsplatsombud och ge dem varsin fin ryggsäck med nyttigt fackligt innehåll. Det ser jag verkligen fram emot. Trots det känns det tufft i kväll. Tröstar mig med en nedräkning … Fortsätt läsa Fem