Etikett: dagbok

Lämna en kommentar

Nu lägger jag den här veckan i minnespåsen tillsammans med en bild från förra helgen

bortommolnen

Jag hällde upp ett glas vitt. Sedan bad jag Sten om hjälp med coleslaw-tillverkningen. Det dragna fläsket och kålsalladen fungerade som balsam för min trötta själ. Ett glas vitt till och resterna av blåbärspajen jag bakade till fika, P3 dokumentär och lite tramsspel på datorn. Ett beslut att cykla till jobbet i morgon, ett nystädat hus, några kramar, pussar och förstående kärlek. Nu väntar ett avsnitt av Orange is the New Black i vitbäddad säng med änglaörngott. Jag håller ihop. Tråden är skör, så skör. Men jag håller ihop. Jag antar att jag är rätt stark, trots allt. Fortsätt läsa Nu lägger jag den här veckan i minnespåsen tillsammans med en bild från förra helgen

Lämna en kommentar

Man vet att ett skov av någon sort mullrar upp sig…

bortommolnen

…när för mycket saker framför mig (rent fysiskt, t ex en bokhylla eller elefantsamling som ska dammtorkas) gör att jag blir illamående och vill fly långt bort.…när händerna börjar skaka och värka och paniken väller upp för att jag inte kan hantera en jobbig situation (t ex när det ligger saker på golvet utanför papperskorgen i vardagsrummet).…när alla kroppens muskler exploderar i smärta efter oerhörd ansträngning (t ex fem minuters badrumsstädning).…när minnet av en timme i gråtande fosterställning känns som det vackraste minnet, det skönaste alternativet.…när allt jag vill är att bli hårt omfamnad, men inte klarar av kroppskontakt.…när fläsket … Fortsätt läsa Man vet att ett skov av någon sort mullrar upp sig…

Lämna en kommentar

Söndagsfeeling

bortommolnen

Fem i åtta klev jag, seg som honung ur sängen. Kvart i nio (försenade pga inslag om Malmö-demonstrationen på radion) satte vi oss på cyklarna, Olle och jag. Fyrtio minuter i granskog, på grusvägar, på slingrande asfaltsväg. Åtta kilometer med lagom hårt arbetande kropp. Sedan snabbt in, snabbt ur duschen. In i bilen, köra Ville till matchsamling, vidare till Ica för vitkål och rotselleri. Nu en paus i bilen innan matchen börjar. Iklädd  Villes mamma – tröjan. Hemma väntar städning , pulled pork – kok och coleslaw-trixande. Och jag är så tacksam att jag inte ligger i fosterställning och gråter. Fortsätt läsa Söndagsfeeling

Lämna en kommentar

Tom med plats bara för sorg

bortommolnen

Helt dränerad på energi och glädje. Fylld av sorg och ensamhet. Trots min fina familj som sluter upp med kramar, värme och kärleksfulla ord så är jag ensam. ”The only person you really have is yourself.” som min älskade Susan sade strax innan hon dog. Och visst är det så. Dör gör man ensam, även om rummet är fyllt av kärlek och familj. Jag har inga planer på att dö inom det närmaste, men i dag är jag ensam mitt i ett rum fyllt av kärlek och familj. Människan visar så fula sidor av sig själv i min närhet och … Fortsätt läsa Tom med plats bara för sorg

Lämna en kommentar

Lördag v 34

bortommolnen

Sten är på väg till jobbet och jag ska snart klä mig i fotbollsmammamasken när vi stannar upp i hallen och följande sägs:L: Det är tur att man inte vet vad man ger sig in på när man skaffar barn.”S: ”Ja. Då hade vi varit utdöda.” Om en halvtimme ska jag stå i kiosken. Efter det ska jag hämta Olle som sovit i Kågeröd. Hem och dammtorka i sovrummet och vila en stund. Sedan cirkus i Landskrona. Jag tycker inte om någon del av cirkusfenomenet. Inget. Men när en vän frågar om vi vill köpa biljetter 3 för en hundring … Fortsätt läsa Lördag v 34

Lämna en kommentar

Fredagstrött?

bortommolnen

Hemma igen med två krassliga ungar. Veckohandlat och är trött som en trasa. Så trist. Vill ju vara pigg och fredagsglad. Kan inte vila heller, för Olle ska snart hämtas vid bussen och sedan ska två kycklingar in i ugnen. I morgon är det dags att stå i fotbollskiosken. Klockan tio, så ingen lång sovmorgon. På söndag spelar killarna terminens första match, men Ville är inte uttagen. Kanske lika bra om han nu inte är helt kry, men trist att missa första matchen som dessutom är på hemmaplan. Liten. Nej. Det här håller inte. jag får lägga mig ner och … Fortsätt läsa Fredagstrött?

Lämna en kommentar

Det blir ju sällan som man tänkt sig…

bortommolnen

Försöker jobba från fåtöljen, men det går inget vidare. Först messar Kalle att han har huvudvärk, inga tabletter med sig och skolsköterskan är ledig. Under tiden vi skriver till varandra, ringer telefonen. Villes lärare. Ville är jättehängig och har klagat vid flera tillfällen under morgonen. Suck. Så nu får jag köra och hämta halvsjuka barn, ta med dem till expeditionen och hoppas att de inte blir helsjuka medan jag fixar material till fullmäktige-lobby på måndag. Tjo! Fortsätt läsa Det blir ju sällan som man tänkt sig…

Lämna en kommentar

Dags att jobba

bortommolnen

Nu när arbetsdagen börjar närma sig sitt slut…eller…nej, just det. Jag har inte jobbat en enda minut än. Jag har alla mina timmar framför mig. Suck. Petar i mig ett par kokta ägg, dricker en massa bubblor och kör iväg på dagens tredje runda. Samverkansmöte, datorjobb och föreläsning – jag är på väg. Hemma stannar Olle och Ville framför varsin skärm. Kalle väntas hem om någon timme och Sten någon timme senare. Måtte de hålla sams. Mina fina. Fortsätt läsa Dags att jobba

Lämna en kommentar

Kopparhattsrundan en ovanlig torsdag i augusti

bortommolnen

I början av min lilla vandring. En timme i full frid fick jag innan jag mötte Olle och de andra sjuorna. Men snart hade vi gått om varandra och jag fick ännu en stund i ensamhet i den sagolika naturen. Långt därnere går spången jag just promenerat på. Jag får lätt svindel och när jag skulle ta de tvåhundra trappstegen ner till dalen igen fick jag hålla hårt i räcket. Här är utsikten så fantastisk att den är svår att ta in. Tack för en magisk stund. Fortsätt läsa Kopparhattsrundan en ovanlig torsdag i augusti