Etikett: dagbok

Lämna en kommentar

Nedräkningen har visst börjat

bortommolnen

Kom på mig själv med att räkna arbetsdagar. Antar att semestern hägrar… I vanlig ordning känns den mer välkommen än jag tror att den ska göra. I år är dock första gången jag börjat räkna ner redan tre veckor innan.Killarna går på sommarlov efter den här veckan. Kalle och Olle får vara hemma när jag jobbar, men Ville får vara på fritids. Dels funkar det inte att ha alla tre hemma utan vuxen så många timmar varje dag, dels behöver han fritids hjälp att aktivera sig. Ja, det skulle ju de andra också må bra av, men de är för … Fortsätt läsa Nedräkningen har visst börjat

Lämna en kommentar

Ångest mitt i lyckan -igen

bortommolnen

Sol blandas med molnslöjor. En snäll vind passerar. Uterummet är perfekt tempererat och de nya blommorna gör mig glad. Pojkarna är nyklippta och vi har varit iväg med kläderna till flyktingbarnen, köpt gofika och mumsat i oss. Jag är en lycklig kvinna mitt i ett fint liv. Men ändå är den här.Som en rysning längs ryggraden, en ström genom armarna ner i fingertopparna,  ett obehag, ett lätt illamående, en krampande känsla i benen.Ja. Ångest kan vara i högsta grad en fysisk känsla.Och jag vill så gärna slippa känna den.Blundar i fosterställning en stund i hopp om att vakna fri igen. Fortsätt läsa Ångest mitt i lyckan -igen

Lämna en kommentar

Firar ett land dit alla borde vara välkomna

bortommolnen

Ville och jag började dagen med en låååång, mysig sovmorgon. Efter den sena men smarriga frukosten körde Olle och jag till handelsträdgården. Nu väntar alla plantor på nya krukor och hängpetunian är på plats i uterummet. Såg framför mig hur jag skulle påta med blommorna medan Sten grillar, men vädret har slagit om och är inte precis mysigt längre, så plantorna får vänta. Nationaldagen firade vi i Svalöv med att fånga godis och lyssna på fantastiska Josefine Nilsson, vår alldeles egen Rävetofta-kändis. Ett besök i korvaluan för att köpa glass har vi också hunnit med. Nu är tid att förbereda … Fortsätt läsa Firar ett land dit alla borde vara välkomna

Lämna en kommentar

Från iste till vitt vin

bortommolnen

Gör mitt bästa för att lägga dagens arbetsplatsdiskussion kring kränkande särbehandling i ett tyst rum i mitt huvud. Glömma vill jag inte, för om jag blir tystad kan jag inte hålla huvudet högt. Men om jag låter tankarna få fritt spelrum blir jag så galet upprörd.  Så jag andas några medvetna andetag för att rensa från det som gör mig så ledsen, och öppnar sinnet för det goda i min närhet.  Men eftersom huset är fullt av skrik från barn i obalans är det lite klurigt… Fortsätt läsa Från iste till vitt vin

Lämna en kommentar

Fredagseftermiddag en torsdag

bortommolnen

Ett stort vinglas fyllt med iskallt grönt te.En hemkommen Ville, soligt leende med en kompis vid sin sida.Olle tömmer skolväskan. Läsåret är snart slut. Läsåret och mellanstadiet.Kalle ligger på soffan med skadad fot. Dagens frånvaro från skolan kan kallas autismrelaterad mer än något annat.Sten jobbar sig svettig i Svalövs trädgårdar till ljudet av tutande studenter.Disken kallar men får vänta. En stund i soffan med isteet, boken och något fånigt spel går före. I kväll måste jag handla, men det är långt till kvällen. Fortsätt läsa Fredagseftermiddag en torsdag

Lämna en kommentar

Student?

bortommolnen

Jag tog aldrig studenten.Tre terminer på gymnasiet var mer än mitt udda jag pallade. Platsade inte alls i systemet där alla förväntades vara lika och göra samma saker på samma sätt. En småstad där kraven på konformitet regerade hade inte plats för mitt svarta, mitt envetna sökande efter en verklighet där jag kunde stråla.Så jag hoppade av, jobbade på en förskola ett halvår och hittade sedan Vadstena folkhögskola där jag på två härliga år läste mig till en högskolebehörighet. Köpte en vit klänning men ingen mössa. Firade med bubblor, rosor och familjen men inget flak. Så i dag önskar jag … Fortsätt läsa Student?

Lämna en kommentar

Blå blick och fräknar

bortommolnen

Plötsligt tappar han all färg från sitt fräkniga ansikte, tittar upp på mig med ledsen blick, säger med liten röst ”Mamma, jag glömde min keps hemma.”Älskade liten. Det fanns inte tid att hämta den viktiga kepsen, så mamman försökte med ett ”Nu kommer du i alla fall inte att bli av med den.”En smula färg återvände, men det ledsna i hans blå, blå blick fanns kvar när vi sade hej då och jag lämnade honom.I mig – en klump i halsen.En klump som löstes upp i tårar så snart jag blev ensam.Tårar som satte undanstoppad ångest i svall och blev … Fortsätt läsa Blå blick och fräknar

Lämna en kommentar

Onsdag morgon andas stillhet

bortommolnen

  Alldeles stilla. Ett lätt, strilande regn. Doft av sommar och grönt. Göken alldeles i närheten. Vill stanna på trappan, men livet kallar. En lugnare dag väntar. Förutom jobb är det enda inbokade ett besök på banken för att diskutera hur reningsverk- och badrumslånen ska läggas upp . Som om jag vet det… Ville ska på klassresa och vara borta över natten.  Jag ska fortsätta titta på lilla akvariet och hoppas att det rengör sig självt. Fortsätt läsa Onsdag morgon andas stillhet