Etikett: dagbok

Lämna en kommentar

Rakt ner i självföraktets famn

bortommolnen

Sitter i bilen. Har lämnat Ville på träning. Låter tankarna vandra. Kör plötsligt alldeles för fort. Upptäcker det, känner mig varnad, saktar mer. Tankarna vandrar vidare. Jag ska inte belasta dig med hur de går, vad de handlar om. Men jag kan säga att de leder rakt ner i självföraktets famn. Kommer hem. Pratar med Sten. Det blir lättare att andas. Och jag håller med min nya psykiatrisköterska när hon säger att jag verkar haft tur när jag hittade Sten. Han varken smeker mitt självhat eller gör stor sak av det. Bara lyssnar. Och kramas. Tack. Fortsätt läsa Rakt ner i självföraktets famn

Lämna en kommentar

En helt vanlig tisdag?

bortommolnen

Regn, regn, regn. Det värsta med regnet är att det regnar även inne i vårt fina uterum. En takskada från den snörika vintern för ett par år sedan har förvärrats och nu rinner det vatten längs en bjälke och ner på golvet tvärs över hela rummet. Jättetrist och och ingen vet riktigt hur vi ska kunna fixa det. Men nu håller det inte längre, så nu måste vi ta lösa det på något vis.I dag är det jobb på vanlig förmiddagstid och inga planer för eftermiddagen. Hur skönt som helst! (Om de inte ringer från Synsam, för då kanske vi … Fortsätt läsa En helt vanlig tisdag?

Lämna en kommentar

Körsång

bortommolnen

Den största kör jag sjöng med i förra året. Lånar en video, eftersom jag var fullt sysselsatt med att sjunga när det begav sig. Bilden är min egen från en av de tidigare låtarna. Spotify har lag upp en inspelning från Oslo, samma turné. Olle och jag sitter och lyssnar på den, sjunger med, drömmer oss bort. Nästa Winnerbäck-konsert jag ska gå på kommer jag att ha fin-sällskap. 🙂 https://youtube.googleapis.com/v/BdxjPBnjJng&source=uds Fortsätt läsa Körsång

Lämna en kommentar

Dagens utsiktsbild

bortommolnen

God middag. Bakom höger öga sitter en liten jävel och trycker ögat framåt i regelbundet smärtsamma pulsar. Det hade känts okej om gårdagen innehållit större mängder alkohol. Som det är nu, får jag vara tacksam att solen inte skiner. Rapsens gula strålar räcker fint.Målet för dagen är att hålla killarna hyfsat sysselsatta med annat än bara datorer, tv-spel och tv-tittande, samtidigt som jag själv måste vila, vila, vila om jag ska hålla ännu en vecka utan att rasa ner i depressionsgropen.Ha en bra dag i verkligheten, du som läser och följer mitt liv. Fortsätt läsa Dagens utsiktsbild

Lämna en kommentar

Bip-lördag

bortommolnen

En fin lördag med fotboll, tupplur, gofika, blocketannonsering av Skylanders, Winnerbäck, Jack Bauer, ännu en stund på soffan, kyckling med rotsellerigratäng och världens varmaste familj som sällskap. Men trots allt det fina, gråter jag.Gråter för att jag fått ännu ett utbrott av argt fräsande.Gråter för att jag inte orkar låta bli.Gråter för att jag inte kan vara den jag vill vara. Jävla (harang av så fula ord du kan komma på) biphelvete! Fortsätt läsa Bip-lördag

Lämna en kommentar

Chokladcitat ur vår vänskap

bortommolnen

”Whoever made that brownie recipe is evil.” (Susans syster äter min kladdkaka.)”Sure I get exercise! Walking to the kitchen to get some chocolate and then back to the couch.” (Jag försöker prata bort min övervikt i samtal med Susan.)”Inget går upp mot en god vän. Förutom en god vän med choklad.” (Kylskåpsmagnet – gåva från Susan.)”Where do you keep your stash? This is an emergency!” (Susan rusar in i mitt hus i desperat jakt på choklad.) I dag har vi chokladfikat, jag och mina killar. Susan var med i tanken. Fortsätt läsa Chokladcitat ur vår vänskap

Lämna en kommentar

Match utan världens finaste vänsterback

bortommolnen

Ville hoppade ner från det näst sista trappsteget i går, landade lite snett på foten och missar dagens match. Jättetrist! Det är den första match han varit uttagen att spela som han inte kan delta. Detta innebär även en premiär för den något ofrivilliga fotbollsmamman – jag ska titta på en match där Ville inte spelar. För vi kör till byn nu för att heja fram laget. See you later. Fortsätt läsa Match utan världens finaste vänsterback

Lämna en kommentar

Den här grimasen gör så ont

bortommolnen

Jaha. Så var vi här igen. Pressen på mig är för stor. Jag är lättirriterad, gapar, skriker och gråter om vartannat. Vill vara liten i en stor famn. Göm mig. Få mig att le igen. Den här grimasen gör så ont. Och vad består den där pressen av? Att vara ensam vuxen i ett litet hus mitt på en åker två nätter i rad. Att jaga möss i köket. Mer krävs inte för att få mig helt ur balans just den här dagen. Det har varit för många konstiga dagar på sistone. Måtte det lugna ner sig snart, så jag … Fortsätt läsa Den här grimasen gör så ont