Ny vecka

Svårt att hitta skärpa. Stolt över mina ”små” som tagit sig till skolan. Olle puttrade iväg mot tåget runt kvart över sju. Ville får sova lite längre och hann göra mannagrynsgröt till frukost. Kalle börjar ännu senare på måndagar och sover än. Håll varenda ledig tumme för att han tvingar sig iväg. Själv njuter jag av en lugn morgon. Frukost i sängen framför morgon-TV och oron i magen under kontroll. Fortsätt läsa Ny vecka

Tack för ett lugnt lov

Stresskraschad mage. Barnens lov är slut och jag kan minsann ha ångest även över det. Min egen måndag väntas bli hyfsat lugn med jobb hemifrån. På tisdag väntar utbildning i Malmö. Inget att stressa upp sig över. Men det håller min kropp inte med om. Ville säger ofta ”Jag minns när jag var liten”. Jag kontrar med ”Jag minns när jag var stresstålig”. Det var tider det. Men visst. En stressad mage tvingar mig till vila. Vila är gott. Och jag har tid. Att vila. Fortsätt läsa Tack för ett lugnt lov

Kompledig fredag

Sten är hemma. Mycket ovanligt och av en tradig anledning. Det rinner vatten från gamla brunnen ner i källaren. Så det blir en tripp till Biltema för att köpa pump och sedan allt obetalt jobb med att fixa det. Tjo! Kalle sover. Mycket vanligt. Olle och Ville spelar Minecraft intill varandra i soffan. En vanlig syn det här lovet men annars mycket ovanligt. Jag har huvudvärk som tänker bli migrän. Mycket vanligt. Men jag har fixat bort Halloween från köket med killarnas hjälp och vattnat växterna. Mina mediciner hånskrattar åt mig från köksbordet. Jag borde dela i dosetter men…blä för … Fortsätt läsa Kompledig fredag

Nej

Nej, Jag mår inte så jävla bra i dag, helt enkelt. Det hopar sig på jobbet. På gränsen till för mycket. Måste lämna över uppgifter. Men vilka? Och till vem? Hemma har det varit krig när jag inte var här. Så jag körde hem. Och blev indragen. På sitt håll jobbar Sten. Ledsen och trött. Det som gör att jag inte reder ut det bättre – är mörker och kala trädgrenar. November. Fortsätt läsa Nej