Innedag

Okej, jag erkänner. Det är ganska mysigt att krypa ihop i fåtöljen även om jag föredrar uterummet. Kalle har Tobias (storebror och kontaktperson) här. De spelar något på tv:n, jag vet inte vad. Ville längtar efter sin kompis som inte svarar i telefonen. Olle är ständigt fikasugen. Sten jobbar och jag ska fixa kaffe. Lax till kvällsmat. Lördag i Paradiset Rävetofta. Fortsätt läsa Innedag

Tack för i kväll

Än en gång har vi visat våra barn hur det är att vara en del av något större. Än en gång har vi tillsammans stått upp för det vi tror på. Det blev en kväll fylld av värme, kärlek och medmänsklighet. En kväll för att hedra de som försöker fly men inte kommer fram. En kväll för att välkomna de som hittat till just vår lilla kommun. En kväll för att visa de mörkare krafterna att ljuset segrar. Fortsätt läsa Tack för i kväll

Morgonpass

Skönt svalt i uterummet ger bra resultat i träningen. Nyduschad sitter jag nu i solen från fönstret och dricker min frukost. En god stund. Om en timme ska jag vara på utvecklingssamtal med Ville. Han är så orolig att han grät en lång stund i går kväll. Älskade barn. Olle, som själv grät på samtal med samma lärare i femman, peppade så gott han kunde i morse. Jag höll mig undan eftersom min tröst bara lockade fram nya tårar. Det ska bli skönt att få det överstökat…0 Fortsätt läsa Morgonpass

Nähä

Efter kaffe och räkningar kunde jag tänka mig att köra iväg. Havet hägrar trots allt. Men då bangar killarna. Ingen av dem vill åka. Bio och käka i byn räcker för dem. Trots mitt lilla brandtal om hur man skapar barndomsminnen, så såg de mest tonåriga ut alla tre. Håhåjaja. Nu har jag flera alternativ. Jag kan köra till havet alldeles själv (för trött). Jag kan deppa ihop över att de inte vill (tillräckligt deppig sedan innan). Jag kan ta tag i tråden av lättnad och stanna i min soffa (ganska lätt val…). Snark. Fortsätt läsa Nähä