Jaha. I går såg jag ett annat mönster, i dag vaknade jag med ångest. För stunden är jag lugn och stillsam. I så god balans jag kan önska just nu. Ångesten rann av mig med svetten vid träningspasset. En fantastisk känsla. Med ny ork och ny glädje har jag pysslat om mig själv med hårinpackning, ögonfransfärgning (totalt osynligt = värdelöst), benrakning, fotfixande, svagt kaffe, radio och korsord. Ville ringde och frågade om han får sova hos kompis i natt. Ja, visst. Nu får jag snällt packa ihop det han behöver till matchen i morgon bitti. Nu får jag snällt sakna … Fortsätt läsa Ångest i svett och år som rinner iväg