Med Lundell i högtalarna, fläderblommor i hand och nytt liv i magen stod jag där intill dig. Inför gud, under boken, mitt i förälskelse och visshet. Du är mitt ankare, mina fjärilsvingar, min kärleks hemvist. Hos dig vill jag vila. Alla mina dagar. Solen står högt över fältenVinden går lojt genom sädenVärmen vilar och väntarDet susar och söver i trädenIdag är det bara du och jagIdag är det bara vi tvåDu är minOch jag är dinOch kärleken förde oss samman Fortsätt läsa Tjugofem år
Det kalla vattnet mot min hud, det som renar mitt mörker och väcker mina sinnen. Den svala vårsolen mot mitt ansikte, den som viskar sommardrömmar och smultrondoft. Och senare, hans varma händer. Sandelträ och ylang ylang. I bakgrunden svävar Cohens ord och melodier. Och jag somnar, vaggad i vågorna av en ljuvlig lördag. Fortsätt läsa Sandelträ och ylang ylang
Tack för den här gången, vackra, kalla stad. Och tack till oss, dig och mig, Vi, för att vi förvaltar vår kärlek så bra. Fortsätt läsa 💜Malmö
Vi är på plats. Let the fun begin! Fortsätt läsa Jippi!
Och vilken utflykt sedan! Kallt, kallt, kallt och alldeles ljuvligt. Endorfinerna dansade länge efter årets första dopp i havet. Gofika på Espresso house och lite reafynd på det. I morse bjöds jag på mandelvåfflor med blåbär och grädde. Jag är en bortskämd fyrtioåttaåring. Fortsätt läsa Födelsedagsutflykt
I dag är det 22 år sedan jag skrev Sårad ängel (finns att läsa i bloggen, använd sökfunktionen) och du läste den. Jag har köpt löjrom, räkor och en torr, ekologisk cava för att fira oss. Vårt Vi. Vårt Bortom. För två år sedan skrev jag så här, och bättre kan jag inte säga det: Det kanske är precis så här tjugo år känns. Som två eller tvåhundra. Som tvåhundra och två på samma gång. För visst har vi varit tillsammans alltid? För visst är det bara ett par år sedan jag såg dig första gången, där på andra sidan … Fortsätt läsa En saga sannare än verkligheten
Reprisinlågg: För femton år sedan väntade vi på Kalle. Vi väntade. Och väntade. Och vääääntade. Efter tre missfall var han extra efterlängtad och september var lika varm 1999 som den är i år. Efter tio dygn över tiden hade jag nästan gett upp hoppet om att på riktigt få en bebis. Tobias var här över helgen, och på söndagen spelade vi Monopol innan Sten körde hem honom till mamman. Jag minns att jag stod på stentrappan mot söder och tittade ut över landskapet den kvällen. Sten skulle jobba sju nätter med början på måndagskvällen. I den vackra septemberkvällen frågade jag … Fortsätt läsa I dag är det 20 år sedan jag blev mamma – det finaste en kan vara
I dag var det fullt snurr i skallen efter jobbet. Det blir så när jag sitter i möten där jag måste vara helt skärpt en lååång stund. Så en liten paus vid Susans grav på vägen hem gjorde gott. Nu kan jag hålla kväll. Fortsätt läsa Pausar hos min fina vän
Ååååå, jag vill ha lundellwhiskeyglas! Jaaaa, jag köper dem! Oj. Det hade jag nog inte råd med… Hmm. Jaaa! Sten fyller år! Jag ger glasen till honom. Win – win. ? Fortsätt läsa Till Sten?
Vårt liv är inte det mest ekonomiskt rika. Jag har en pinsamt låg lön på halvtid och den andra halvan är sjukersättning, även den ganska pinsam även om jag är extremt tacksam över att bo i ett land där jag får vara sjuk utan att bli utblottad. Sten sliter varg i sitt företag. Han jobbar alla veckans dagar, året runt med ytterst få undantag för att vi ska kunna bo kvar i vårt Paradis, för att jag ska få den vila jag så desperat behöver. Så när de där dagarna till slut kommer. De där tre dagarna, två nätterna, då … Fortsätt läsa Årets tre viktigaste dagar är över och jag är en Happy Lina
Solpuss - bortom molnen 