För min inre ros skull ska jag inte rada upp bevisen för detta påstående. Jag när nämligen en envis tro om att vara en riktig tuffing. Men när jag inte har flocken samlad hör jag mig själv kackla oroligt. I natt är det Ville som fattas. Huset känns tomt och tyst och det liksom drar i mammatrådarna. Håhåjaja. Fortsätt läsa Hej, jag heter Lina och jag är en hönsmamma
Min flock är samlad. Solens minne stramar i ansiktet när jag ler.Huvudet surrar av ilsken tinnitus men jag vet att det går över.Om några minuter är det söndag. Fortsätt läsa Kärlek
Bäst denna påskdag – att få doppa kristi kropp i kristi blod för mig utgjutet i en bägare som min egen son höll. Allra finaste Olof Gustaf Leo Måne såg oss alla stadigt i ögonen när han uttalade de magiska orden. Mitt hjärta har han redan, min själ smälte i en lyckopöl. Tack Olle. Fortsätt läsa Uppståndelse och nattvard
Uppassad och kramad. Ompysslad och älskad. Fylld med champagne och god mat. Överöst med presenter (den på bilden är från Olle). Vilken familj jag har! Fortsätt läsa I går var jag en drottning
Leonard Cohen är död. November är iskall. Fortsätt läsa Det finns en sol bakom diset
Det är musiken som fångar in mig. Som tvingar mig att lyssna på orden. Det är orden som brinner. Orden som talar delar av min sanning. Det är i orden jag befinner mig. Det är i rösten jag vill vara. Det är rösten som spelar på mina slumrande strängar. Det är hans röst som väcker min längtan. En längtan efter det jag redan är. Det jag redan har. Den är vacker, den där längtan efter det jag redan har. Det jag har kan jag nå. Min längtan behöver inte vara förgäves. Och den är lika sann som verkligheten. När jag … Fortsätt läsa Tillbringar förmiddagen i musiken
Reprisinlägg Det viktigaste datum i det liv jag lever i dag är dagens. Utan den nionde oktober nittiosju hade mitt liv sett totalt annorlunda ut. Hur det sett ut vet jag inte, men jag vet att jag inte suttit här om det inte vore för det som hände den dagen. Efter en sommar i mani (mitt livs enda riktiga maniska episod där många galenskaper föddes ur manin som kontrollerade mig) och en längre tids sjukdom hade jag börjat jobba igen. Jag kände mig alltifrån välkommen tillbaka. Många var de broar jag bränt själv, många var de jag sårat och många … Fortsätt läsa Den blir nitton år i dag, vår Saga Sannare än Verkligheten
Hon som lärde mig hur man är en bra vän. Hon som älskade mig som en syster. Hon som lyfte mig, som stärkte mig, som gjorde mig till en bättre kvinna. En bättre vän, en bättre fru, en bättre mamma. Hur fan kan hon vara död? Hon som såg mig och ändå ville vara med mig. Hon som gav mig beröm när jag inte själv kunde se att jag gjort något bra. Hon som gav mig nya utmaningar och bad mig hjälpa henne växa. Hur fan kan hon vara borta? Hon som bar sitt gråtande barn medan jag ammade mitt … Fortsätt läsa Hur fan kan hon vara död?
Där står han. Mitt livs kärlek. (Ja. En av dem.) Ensam i blåsten. Två vaktande bilar med blinkande ljus. (Ja. De vaktar vägen som ääääntligen får ny beläggning.) Så liten. Så stor. På väg till skolan för att visa att han fortfarande vill även om han inte riktigt kan. Där står han. Och smälter mitt hjärta. Det är drygt tolv år sedan jag lämnade honom på samma plats första gången. Då var han fem år. Så liten. Så stor. Fortsätt läsa Jubla mitt hjärta
Solpuss - bortom molnen 