Etikett: kärlek

Lämna en kommentar

971009

bortommolnen

Det viktigaste datum i det liv jag lever i dag är dagens. Utan den nionde oktober nittiosju hade mitt liv sett totalt annorlunda ut. Hur det sett ut vet jag inte, men jag vet att jag inte suttit här om det inte vore för det som hände den dagen. Efter en sommar i mani (mitt livs enda riktiga maniska episod där många galenskaper föddes ur manin som kontrollerade mig) och en längre tids sjukdom hade jag börjat jobba igen. Jag kände mig alltifrån välkommen tillbaka. Många var de broar jag bränt själv, många var de jag sårat och många var … Fortsätt läsa 971009

Lämna en kommentar

Kopp

bortommolnen

Min själs älskade stod på min tröskel och jag bjöd in honom. Jag bjöd in honom i min lägenhet, i mitt hjärta, i mitt liv, och han tog klivet. Ett bloss på balkongen, sedan Zoégas kaffe. Nervöst dröjde jag mig kvar i köket medan de sista dropparna rann ner i kannan. Han tog två koppar med sig och gick ut i vardagsrummet. Jag hade två soffor i vinkel och ett bord intill. När jag kom dit satt han mitt i tresitssoffan som stod mot väggen. På bordet framför honom stod en kopp. Den andra koppen hade han placerat strategiskt på … Fortsätt läsa Kopp

Lämna en kommentar

971028

bortommolnen

Han hade kört 52 mil för att träffa mig. Femtiotvå riskfyllda mil på hala oktobervägar i en liten, blå bil. Han hade inte ens sett ett fotografi av mig. Allt han visste var att han var galet förälskad och att han ville ha mig i sitt liv. Han visste också att jag var vild, fri och virvlande kär i livet medan jag gjorde allt jag kunde för att undvika de svarta djup som kallade på mig. Han visste också att jag var galet förälskad i honom och att jag ville ha honom i mitt liv. Om jag bara kunde komma … Fortsätt läsa 971028

Lämna en kommentar

Drömprinsen

bortommolnen

Bilden av honom på motorcykeln.Många år har gått, men min mage gör ett extra litet skutt när jag ser den. När jag ser honom.Han har ett namn, men jag kallar honom Drömprinsen.Liksom alla verklighetens drömprinsar är han långt ifrån en dröm, men en prins är och förblir han i mitt minne, i mitt hjärta, i mina sinnen. Många sidor har jag skrivit om den lilla tid vi fick tillsammans. Många sidor, många ord, många tankar, många minnen. Hjärtans vackra minnen, hjärtans mörka minnen.Utan mörker, inget ljus. Utan det fula skimrar det vackra alltför svagt.Han var så galet gudavacker. Den där … Fortsätt läsa Drömprinsen

Lämna en kommentar

Mikael Olsson igen

bortommolnen

Du väntade utanför kiosken, precis som du lovat. Karin, som jag jobbade med, följde med mig till ditt tält där Loppan väntade. Loppan, din store kompis med humor som vapen. Karin blev förälskad i situationen och i skånskan ni pratade. Vi cyklade hem tillsammans i natten sedan, Karin och jag. Hon bubblade av prat, hög av en trevlig kväll. Jag var tyst. Ville inte prata sönder känslan som växte i mig. En ny sorts förälskelse. Djupare än allt jag tidigare känt. Hos dig ville jag vara. Med dig ville jag blomma. Natten kom och gick. Ett nytt arbetspass. Evighetslångt. Medan … Fortsätt läsa Mikael Olsson igen

Lämna en kommentar

Amazon och ungdomskärlek

bortommolnen

  Röda bakljus och 6v batteri. Hon var så fin. Och hon tog oss dit vi ville. Just den här sommarnatten önskade vi dock att batteriet varit 12v. Vi hade tillbringat kvällen i hällande regn och nu skulle vi hem. Tio mil med vindrutetorkare som knappt orkade ta sig över rutan kan lätt bli lite plågsamt. Men vi var höga. På livet, kärleken och musiken. Ulf Lundell hade sjungit bara för oss i fyra regnstinna timmar. Vi hade sjungit med hela kvällen. Skrålat vilt och ropat ”Uffe! Uffe! Uffe!” Hukat under paraplyer och klafsat i lera. Köpt t-shirts och lakritsremmar. … Fortsätt läsa Amazon och ungdomskärlek

Lämna en kommentar

Mikael Olsson

bortommolnen

Det var strax efter gryningen. Sommarnatten hade varit ljum och fuktig. Det doftade tallbarr och sanden knastrade tyst under däcken. Trots att solen snart skulle värma morgonen var det lite obehagligt att cykla den korta sträckan genom skogen och jag trampade på så fort jag kunde. Lysmaskarna fascinerade längs stigen. I huvudet snurrade tankarna. Skulle vi ses igen? Var det bara jag som kände så starkt? Vad är meningen med kärlek om den så snart tar slut? Hans stora, lockiga hår mellan mina fingrar. Hans läppar. Hans händer över min längtande kropp. Rökpauserna i det fuktiga gräset. Mörker och nakna … Fortsätt läsa Mikael Olsson

Lämna en kommentar

#fuckcancer

bortommolnen

På väg till fotbollsmatchen i kväll blev jag än en gång påmind om att död innebär borta för alltid. I år är det sex år sedan hon försvann, min älskade systersjäl Susan. I bilen, med världens finaste vänsterback i baksätet, slog det mig att Susan aldrig fick se Ville spela fotboll. Hon skulle ha varit lika stolt över honom som jag är. Lika glad åt hans fina sportmannaskap, lika imponerad av hans klockrena passningar och hans förmåga att läsa spelet. Hon skulle stått vid min sida de matcher hon kunde. Hon skulle hejat på högljudd amerikanska och viftat med yviga … Fortsätt läsa #fuckcancer

Lämna en kommentar

Då när vi samsades i husets enda fåtölj

bortommolnen

Det där med kärlek.Det är nog det häftigaste jag vet. Kärlek. (Och förlossningar…)Hur den multiplicerar sig själv så snart det träder in någon ny att älska i ens tillvaro.En vän.En partner.Ett barn.Ett barn till.Och ett till.Och nya vänner.Och kanske en ny partner.Ett bonusbarn.En förälder.Ett husdjur.Kärleken bara växer, förstorar sig, förökar sig.Ibland ligger den vilande.Man kanske inte träffar den man älskar så ofta.Men när man ses, pratar eller skrivs svämmar kärleken över igen. I kväll blev jag påmind om just detta. Hur kärleken kan vila och vakna till liv med full kraft.Jag har en bonusson.Jag har älskat honom sedan den där … Fortsätt läsa Då när vi samsades i husets enda fåtölj