"Det är väl när du är negativ som du behöver skriva, så skriv människa 😍"

Jaha. Är det så det är? Okej. Jag hatar migränjävlahelvetet som inte släpper helt utan lurar och smyger för att attackera i lönndom. Jag är pisstrött på soljävulen som inte lämnar mig ifred. Det drar i mina vader av längtan efter rörelse. Men i huvudet finns minsann inte tillstymmelse till önskan att röra på några förbannade beneländen. Jag vill inte vara ensam i en enda sekund till men lämna mig för guds skull ifred!!! Jag tänker inte laga mat. Det finns falukorv i kylen, gör vad ni vill med den. Jag tänker inte duscha för då kanske jag mår bättre … Fortsätt läsa "Det är väl när du är negativ som du behöver skriva, så skriv människa 😍"

Stäng av solen

Den här dagen kunde jag sluppit. Huvudet sitter på ett vingligt skaft igen. Värken hotar fortfarande med knaster i nacken. Illamående sköljer över mig i vågor alltför lika ångestens. Kalle är besviken över att inte vara ensam hemma när det äntligen är studiedag och mamman skulle till Malmö. Olle skolkar från spanskan. Möte med läraren är inbokat. Ville som är hemma med huvudvärk gråter ändlöst av oro. Han har städat bort frågorna till en skoluppgift som ska lämnas in i morgon. Jag mejlar läraren och tröstar med kramar och gos men kan inte hjälpa mer. Sten jobbar mer än han … Fortsätt läsa Stäng av solen

Nu gav jag upp

Det knastrar i nacken och känns hett bakom höger öga. Inte värre än att jag kan ta tabletter och kasta mig ut i livet. Men jag är fast här. Fast i mig själv. Ångesten som väller upp när jag tänker på dagen som väntar orkar jag inte mota. Nej. Jag orkar inte. Men jag vill. Jag vill vara med i livet. Jag vill träffa folk. Använda min kompetens. Ge. Ta emot. Skämta, skratta, krama någon jag inte sett på länge. Skapa framtiden tillsammans med andra. Men i dag är jag fast i mig själv. Malmö Live och ordförandekonferensen blir utan … Fortsätt läsa Nu gav jag upp

En vrålande drake, en gråtande liten flicka, en 44-årig motionssimmare och fd mamma-frissa

Jag tog mig ur sängen. För att Kalles assistent skulle komma men jag tog mig ur sängen. Det gjorde även Kalle. Strax därefter brakade det lös. Kalle kunde inte hantera förändringen. Jag kunde inte hantera den smygande depressionen. Så den växte på rekordtid till en vrålande drake och samtidigt som Sten kom hem för att lasta om bilen så körde jag iväg i panik. Mötte den stackars assistenten på vägen och fick förklara situationen. Troligen med en mer eller mindre sinnessjuk min för hon såg vettskrämd ut när hon körde mot huset. Jag lät tårarna rinna ett par hundra meter … Fortsätt läsa En vrålande drake, en gråtande liten flicka, en 44-årig motionssimmare och fd mamma-frissa

Måndagsdepp

Det var väckning klockan sju. Sten och Ville gick upp. Jag blev kvar i sängen. Nästa väckning 7.40 stod Sten för men efter ett par minuter hade jag en krasslig Olle i dörren. Sjukanmälan och jag blev kvar i sängen. Väckning igen 9.15. Nu hann jag somna en stund. Kalle gick på toa. Migrän. Eller vad det nu kallas. Och jag blev kvar i sängen. Sömnen slut men ljudbok som sällskap. Ljudbok och det inre jävla mörkret. Sista väckningen 10.30. Assistenten kommer elva. Kalle har inte gått upp än. 10.34 Och jag. Är kvar. I sängen. Fortsätt läsa Måndagsdepp

Skitmåndag

De enda som håller ställningarna i familjen är Olle och Sten. Heja heja! Olle kommer snart med bussen och jag har satt timer så jag inte ska missa att hämta honom. Lite av banan efter en vecka med PRAO och en veckas lov. Kalle och Ville verkar må bättre men Ville orkar inte gå ut så vi får väl se hur det blir i morgon. Själv ägnar jag dagen åt att hoppas att nästa paus mellan toabesöken ska bli kortare. Skitmåndag var ordet, sade Bull. Fortsätt läsa Skitmåndag