Men tjata, då!

Lämnade datorn på i morse så att den kunde bli färdig med sitt misslyckande. Kom hem. Väckte den. Såg den starta om sig. Och nu. En timme senare. Tuggar den vidare. Gaaah! Arbetsdagen blev oväntat annorlunda. Jag gavs möjligheten att göra just det jag engagerat mig fackligt för att göra – hjälpa en medlem som verkligen behövde stöttning. Sträckte på mig när jag gick därifrån med hennes tacksamma ord ringande i öronen. I dag vet jag att jag kan göra gott. Hoppas jag minns det i morgon. Fortsätt läsa Men tjata, då!

Blåsigt värre

Jisses, så gott jag sov när jag kommit hem i dag! Av med kläderna, ner under täcket och SNARK! H har hjälpt oss med byte av belysning i vitrinskåp och byte av dimrar i köket. Nu har jag torkat av alla vaser, tekannor och snyggkoppar. Aaatjooo! Både Vildingarna och mamma har viktigare saker för sig än att åka till Skäralid med mig, så nu drar jag på mig träningskläderna, packar kameran, vatten och stavarna och kör själv. Fortsätt läsa Blåsigt värre

På kanten

Just precis i dag, när jag dipp, dipp, dippar. När jag är på kanten till en mörk, nedåtgående virvel. Blev jag påmind om vilken fantastisk tur jag har haft med psykiatrin. När jag läser om hur vänner i olika bipolära forum blivit behandlade vet jag att jag kan skatta mig lycklig. Just precis i dag. När jag som bäst behövde påminnas, ringde en psykiater upp mig. Hon hade fått mina provsvar i sin inkorg och nu ville hon veta hur jag ville att dessa skulle kommuniceras i framtiden. Hon frågade också om jag är nöjd med den kontakt jag i … Fortsätt läsa På kanten

Depressionen flåsar mig i nacken

Orkar knappt lämna soffans trygghet. Tack familjen för att ni behöver mig.Orkar inte ta hand om disken. Tack finaste Sten som hörs skramla i köket.Orkar inte laga mat. Tack gårdagens rester och brödet jag köpte.Orkar inte äta mat. Tröstäter yoghurt med mandel i stället.Orkar inte betala räkningarna. Hoppas motivationen vinner innan oktober går för långt. Vet inte hur jag ska kunna stå emot höstdepressionen som knackar på min axel om tillvaron ska vara sådan här. Men jag får ta en liten minut i taget just i kväll. En. Minut. I. Taget. Fortsätt läsa Depressionen flåsar mig i nacken

Om jag bara visste vilket det var

Tårar, irritabilitet, knuten i halsen och klumpen i magen.Svängningarna. Ner och upp och ner igen.Tröttheten, de utmattade benen, de tunga ögonlocken, tunnelseendet.Ljus- och ljudkänsligheten.Ångesten i fingrarna.Behovet av ordning och struktur. Allt detta är tecken på begynnande depressiv episod. Allt detta kan vara tillfälligt och snabbt övergående. Vilket det handlar om i dag vet jag inte. Men jag vet att alla tecken är på plats. Alla utom sömnstörningarna. Måtte jag få en bra natt. Fortsätt läsa Om jag bara visste vilket det var

Deppvib

Ett par timmar i ensamhet på expeditionen följdes av möte. Efter mötet smög sig en liten deppvib in. I stället för att sätta mig på kontoret igen, lyssnade jag på den ledsna strängen och körde hem. Hemma fanns Sten med öppen famn innan han körde vidare och jag kröp mer under täcket. Efter tre kvart med stängda ögon kunde jag fortsätta jobba vid datorn här hemma . Nu har jag stavpromenerat till bussen och tillbaka. Fick med mig två högstadiekillar hem. Den lille stannade hos kompisen i byn. En kopp hett Indian spice-te och lite TV i fåtöljhörnan ska nog … Fortsätt läsa Deppvib

Matt

Dagen har förflutit som i dimma. Jag är medtagen av att svart på vitt se verkligheten. Den verklighet vi redan lever i. Den verklighet jag länge vetat är skev som fan. Jag är klart påverkad av gårdagens dystra siffror och dagens försök till ursäktande och lama förklaringar. Jag kommer troligen att stanna och fortsätta min egen kamp på precis samma sätt som jag gjort innan. För jag har inte varit tyst. Jag har höjt näven i luften och jag har vänt mig bort från uttryck som berört mig illa. Jag har ställt motfrågor och jag har förklarat min ståndpunkt. Jag … Fortsätt läsa Matt

Tung måndag

Ja, jag vill ge upp. Jag vill ta mina barn till ett vackrare klimat. Jag vill att de ska gå igenom sin tonårstid trygga i att vilken väg de än kommer att vandra, så kommer de att kunna gå stolta fram. Jag vill kunna lämna dem i skolan och på fotbollsplanen utan att de matas med idioti, okunskap och rasism. Ja, rasism. Kom för guds skull inte till mig med frasen ”jag är inte rasist, men…” en gång till! I dag försvaras SD-väljare med orden ”alla är inte rasister” och ”det handlar om missnöje och okunskap”. Hur som helst, mina … Fortsätt läsa Tung måndag